Sovmetod? Ja/nej Hjälp!

Alla mina 3 barn har varit likadana i den ålder ditt barn är i. När de varit 15-16 månader har de plötsligt gått fint att bara ligga bredvid när de somnat och alla barnen har sovit hela nätter (någorlunda, det går ju lite i vågor det där) i samma ålder. Vi har int gjort något speciellt i samma veva utan det har kommit av sig själv. Däremot har jag trappat ner nattamning medvetet tidigare.

Förstår inte hur folk på 2000 talet kan överväga att misshandla barnet med 5 minutersmetod, trodde folk förstod bättre.

Varför isåfall inte kolla tass metoden?

De förstår inte jag heller. Men när man hör att den funkar för alla som provat så blir man fundersam. Jag är mot skrik men önskar de fanns en liknande väg utan skrik.

Kanske tass.. Ska läsa tack

Funkar gör den ju, på så vis att barnet somnar själv......men till vilket pris?

Nej, du ska inte köra 5mm, det är misshandel!

Men, du kan ändå lära barnet att somna i sängen, det gjorde vi med vår dotter när hon var runt 12 månader. Vi bestämde oss för hur vi ville ha läggningarna och körde på det. Hon fick välling och saga i famnen hos oss, vi satt i en fåtölj. Sen la vi ner henne i spjälsängen, hade lite lugn, tyst musik på i bakgrunden och satt bredvid (inom synhåll), tysta. Sen fick hon stöka runt i sängen så lång tid det tog innan hon somnade. Vilket i början förstås var hur lång tid som helst (1-2 timmar första dagarna), vi satt lugna och tysta bredvid, pratade inte i onödan. Om hon blev ledsen tog vi upp henne, kramades osv tills hon blev lugn, sen la vi ner igen. Så på det viset lärde hon sig somna i sängen men helt utan en sådan ignorering som 5mm innebär.

Och ja, det gjorde skillnad för nattsömnen tyckte vi att hon lärde sig somna i sängen istället för i vår famn.

Men, det är aldrig för sent att förändra rutiner, det kan man lika gärna göra när de är två år, så känn ingen stress över det.

Våra barn har kommit på själva att det var ok att sova i egen säng när de har varit runt 1,5 - 2 år. Med första barnet testade vi egen säng när han var 18-19 månader men det gillade han inte alls, så det la vi ner på momangen. Ett par, tre månader senare ville han dock ligga i sin säng i sitt rum, så det kan gå snabbt i vändningarna. För andra barnet passade det inte alls att läsa bok vid nattning. Hon blev distraherad av det så det blev antingen att lära sig utantill eller talbok. Inget av barnen har gråtit sig till sömns.

Följ barnet, är mitt råd. Gör varken våld på dig eller henne. Det har du ingenting för.

Jag har vant mina att somna själv i egen säng relativt tidigt. Jag har tyckt det varit värt det för jag vill i längden varken bära runt eller ligga bredvid för att de ska somna.

Jag har som steg 1 sett till att ha rutiner som sitter så de iaf är trött rätt tid. Under den tiden har jag sövt i famnen, sjalen, vagnen och vad som funkar.

Sen har jag gett mig på projektet somna i egen säng. Först genom att aktivt söva dem i sängen. Har de blivit ledsna har jag tagit upp och tröstat och så lagt ner igen. Och ja det kan ta djäkligt lång tid första nätterna. Men hela tiden aktiv, hela tiden nära och trösta vid behov och aktivt sövt med rumpbuff, gunga sängen, sjunga för dem eller vad som nu funkat tills de verkligen sovit.

Sen när det funkat har jag slutat innan de somnat in helt och bara suttit bredvid sista stunden. När det funkat har jag varit nära hela tiden men inte gjort något om de inte varit ledsna eller påkallat min uppmärksamhet och när det funkat har jag gått ur rummet.

Har funkat jättebra på alla mina 4 barn. Ibland har de haft mer närhetsbehov och då har man fått gå in många ggr eller sitta bredvid igen en period och så helt plötsligt funkar det igen att bara lägga, säga godnatt och gå ut. Men alla 4 har vid året somnat själva utan problem sen en tid tillbaka. Lätt värt det enligt mig och man behöver inte alls låta ungar skrika ensamma för att lära dem somna själv. Att de blir arga och protesterar över något nytt är jag däremot inte så känslig för så länge man är där och tröstar och hela tiden nära om de är ledsna.