Stämd på vårdnad och umgänge

Hej! Tänkte bara uppdatera er angående hur det har gått.

Bevis lades fram, konversationer och dokumentationer. Bakgrundshistoria. Båda lade fram förslag och argument. Pappan lade fram att han INTE ville ha umgänge hemma hos mig, utan på en neutral plats och UTAN mig, med umgängesstöd som sagt 2 timmar/vecka och även gemensam vårdnad. Jag lade fram att 2 timmar kändes långt till att börja med och föreslog 1 timme i veckan med umgängesstöd på en neutral plats eller hemma hos oss, MED MIG och även fortsatt ensam vårdnad. Domstolen såg BARNETS ENSKILDA BEHOV och dömde till EN HALVTIMME/VECKA MED MAMMAN (mig) OCH UMGÄNGESSTÖD I FAMILJERÄTTENS LOKALER OCH FORTSATT ENSAM VÅRDNAD TILL MAMMAN.

Så fel man kan ha (ni). Jag är inte hämndlysten mot pappan. Men jag tänker på min dotter som är TYKÄNSLIG. Hon har inte ens klarat av en halvtimme. Inget tillfälle har blivit längre än en kvart innan hon blivit så ledsen att hon kräkts. Hon är helt normal, men hon är ett KÄNSLIGT barn. Pappan har även svårt att ta hand om henne och kan inte tyda hennes signaler. Han gör inte ens ett försök om jag ska vara ärlig. Ett förslag om en föräldrautbildning har lagts fram av familjerätten vilket han nekat. Och allt det här bara för att han inte vill komma hem till oss och umgås som normala människor, där dottern är TRYGG och faktiskt skulle få en chans att knyta an till sin pappa på ett normalt sätt. Det skulle vara det bästa för henne. Det här är bara ren katastrof. Det blir en så onaturlig situation, pressat och påtvingat på något sätt. Hon känner av det så tydligt och visar MER än tydligt att hon inte vill. Vilket gjort att umgängesstödet varit tvungen att avbryta VARJE gång.

Jag försökte få honom att förstå, jag bjöd över honom och försökte för jag ville att han och dottern skulle umgås, leka, knyta an. På en plats dottern är trygg. Men han nekade det totalt och stämde mig istället, han drog in myndigheterna och det här är resultatet. Ren katastrof.