ätstörning, råd.

Hej, jag börjar känna både oro och irritation över min styvdotters matvanor. De senaste 4-5 åren har hennes matintag minskat avsevärt, det blev inte bättre när hon blev vegetarian. I början när hon flyttade till oss på heltid åt hon i princip inget, men nu äter hon i alla fall frukost (fil och flingor) och middag. Hon äter inget i skolan, bara ibland. Hon menar på att det är pinsamt att äta. Hennes klasskamrater äter så denna pinsamhet sitter enbart i hennes huvud. Det blir mindre och mindre saker hon tycker om att äta. Hon vill i princip bara ha okryddad quorn med potatismos eller tagliatelle. Mycket salt och ibland curry. Får i henne lite grönsaker. Det mesta äter hon som sagt inte. Det mesta jag lagar till henne klagar hon på, jag har snart ingen lust att fortsätta laga mat till henne. Tycker hon kan laga sin egen mat om det hon får inte duger. Hon tycker det tar för lång tid att göra egen så hennes pappa slänger ihop pulvermos när ugnsbakad potatis inte duger etc. Jag hatar hela denna situationen. En person skall ju inte få diktera vad resten skall äta, och jag har ingen lust att laga ett tillbehör som skall passa henne. Lagar ju redan vegetarisk huvudmat till henne. Detta beteende är ohållbart. Jag tycker att hon borde få professionell hjälp men hennes pappa menar på att det inte behövs. Hennes pappa daltar sjukt mycket med henne angående maten. Han menar på att han vill att hon skall äta något. Där håller jag med, men det hjälper ju inte henne i det långa loppet, bara för stunden. Vad kan vi/jag göra?