Vill inte bli Pappa!

Jag blev till på ett liknande sätt.

Han var sur så in i H-vete till att börja med.

Hade inte alls tänkt sig ett liv med mamma.

Farmor och farfar grep in och bestämde att han skulle ta sitt ansvar . Pappa surade ännu mer.

Sedan föddes jag och vi började vår relation på vingliga ben.

Jag var det enda barn pappa fick. Vi har samma intresse för musik och spelar ihop på lokala klubbar. vi har jättekul och han älskar mig lika mycket som jag älskar honom.Nu är jag det bästa han har och mamma och han är bästa vänner.

Billigaste sättet att vara pappa på, undvik barnet, skicka underhåll en gång i månaden och se till så du inte tjänar allt för mkt pga av risken att få ett fett underhåll att betala.
Tur för dig som kan dra dig undan, slippa alla nätter med sjukt barn, vara hemma från arbetet VAB:a, slipper att torka spyor, inte gå på klassmöten, osv osv.

GRATTIS !!

Har du pratat med din flickvän hur du känner? Ni måste ju kunna diskutera om saken...eller?! Om ni inte kan prata om sådana saker så kanske man inte ska leva ihop heller är min spontana tanke.

Och hur kunde hon komma o säga att ni ska ha barn ihop bara sådär? Använder ni inte skydd eller? Jag tänker, om du nu inte alls känner dig redo över huvud taget och frågar här hur du kan dra dig ur alltsamman, så BORDE ju du ha sett till att ni var skyddade, det är inte bara kvinnans ansvar att se till så att man är skyddad vid sex, det är lika ansvar. 

Mitt råd är att du sätter dig ner med din flickvän och berättar att du inte alls vill ha barn nu och säger precis som du känner och så får ni gå därifrån. Om hon då är omöjlig och är helt inne på att behålla och skiter i vad du tycker så är hon inget att ha! 

Mår lite illa av denna diskussion faktiskt. Hur kan så många prata om underhåll... fy för pappor som flyr. har du varit vuxen nog att stoppa in kuken så är du vuxen nog att hjälpa till med ett barn. Man up!

Föds barnet blir du ju pappa i så väl biologisk som juridisk mening. Biologisk pappa kan du aldrig sluta vara, förstås. Juridiskt kan om mamman gifter om sig och ni alla är överens hennes make adoptera barnet.

Ingenting av detta spelar någon roll för ts fråga. Vare sig om han skyddar sig i framtiden, börjar leva i celibat eller om han och tjejen varit överens om en abort.

Föds ett barn som han är biologisk far till blir han även pappa i juridisk mening, det enda sättet för honom att inte vara pappa "på lagligt sätt" är att mamman gifter om sig och att de kommer överens om att den nye maken ska adoptera barnet. Då är ts inte juridisk far längre.

Är glad att jag är kvinna som kan välja om jag vill behålla eller inte för ni män har ju inte mkt o säga till om där. Jag tycker det är fel av henne att göra så och jag har svårt o förstå att man skaffar med en ofrivillig person. Det är ett livslångt beslut och jag tror det slutar illa att man tvingar någon in i ett sånt liv! Nej fy. Vad sa hon när du sa att du inte ville?

Har Du nagonsin varit tillsammans med en kvinna som inte fatt sex pga radsla for graviditet? Det har jag, lat oss bara sla fast vid att det inte ar populart (ref; se tradar typ "min man vill inte langre, ska jag lamna honom?) ....

När jag träffade min pojkvänn hade han precis gjort en tjej gravid en månad tidigare. Han var förtvivlad och ville absolut inte bli far. Hon ringde och smsade och ville inte göra abort.

Det ända jag kunde föreslå var att han skulle säga

1. Skulle du vilja växa upp utan far. Det skulle det barnet isåfall få göra.

2. Vill du inte hellre bli gravid med någon som älskar dig som du kan leva med som en familj.

Hon gjorde abort efter detta. Dock är v 12. Sent för abort i ditt fall.

Du kan säga ifrån dej faderskap genom att aldrig uppe dig som fader vid födseln.

(Om ni inte är gifta eller förlovade)