Oktoberbebisar 2015

Hej! Jag hoppar också in här om det är okej! Jag plussade i helgen och enligt beräkningar är jag i vecka 5 (4+6) med bf 6 oktober. Vågar knappt tro det trots 4 positiva tester! Har idag ringt till barnmorska och väntar på att bli uppringd senare under dagen. Jag undrar dock om det är för tidigt att boka tid hos bm?!

Som några av er andra skrivit har jag heller inga direkta symptom. Ömma bröstvårtor och halsbränna på nätterna (kan bero på annat men varit så i två veckor nu). Vill inte ha illamående, fasar inför det. En kompis mådde prima under hela graviditeten och ut kom en frisk tjej, så alla måste väl inte må dåligt.

Är jätteglad med ser inte fram emot en sommar som tjockis! Hihi

Hehe när du säger humörsvängningar så slår det mig att jag faktiskl också haft det på sistone. Har tyckt synd om min pojkvän som får stå ut med mig, men då har jag något att skylla på i alla fall! :)

Ja precis, vad gör det att man en sommar får vara stor som en fläskpadda. Jag testade av den anledningen att jag tänkt köra igång med ett hårt träningsschema nu, men då slapp jag det (än så länge).

Hur gamla är alla, är det era första barn? :)

Jag är 25 och det är första!

Haha ja när man kommer på sig själv skäms man ju tur att dom står ut med en då!

Fick tid hos bm på fredag! Så himla jobbigt att behöva ta samtalet på jobbet, man vill ju inte att någon ska höra! Vi vill gärna göra kub-testet i alla fall, och hos oss blir alla erbjudna. Hon beräknade mig längre gången än vad jag faktiskt tror jag är. Hon sa 6+6, och tyckte det var lite bråttom med att få in mig så snart som möjligt. Medan jag tror, med tanke på min cykel och när vi haft sex, att jag ligger på 4+6. Killen ska med på det mötet iallafall, på inskrivningen sen var det visst inte nödvändigt att partnern kommer med. Tydligen är det det mötet dom ska missa om dom ska missa något liksom.

Hur gör ni?

Ja visst är det konstig, men lika bra att få det överstökat kanske, så har man själva inskrivningen att se fram emot sen.

Jag blir bara så orolig när jag läser längre bak i tråden och ser att flera fått missfall :( så himla tråkigt det måste vara. Men som jag också läst i andra trådar så ska man ju vänta på bebis och inte missfall, så man kan ju bara hoppas att man slipper den besvikelsen.

När planerar alla att berätta för föräldrar och vänner då? :) om ni inte redan gjort det.... vi vill vänta tills vi vet att det faktiskt är något levande där inne... gärna efter kub.

Jag har ett bra jobb och tror inte mina chefer eller kollegor skulle bli "arga/irriterade" om jag berättade. Men jag vill ändå veta, till april tänkte jag.

Däremot har jag så ont i magen nu! Usch! Blir rädd att det är något, och tänker att jag inte vill få missfall på jobbet för vad gör man då? Blöder man mycket? Har inte särskilt ont i nedre delen av magen, snarare strax under bhn och i den magdelen. Jag har ju haft sån här värk tidigare, men man vet ju inte vad man ska tro när man är gravid!

Ja alltså, jag har alltid haft magont till och från och egentligen känns inte det här så annorlunda men man blir ju lite orolig. Tänker att om man börjar blöda, vad gör man då? Man vill ju gärna vara beredd så det inte syns genom kläderna etc, igår hade jag strumpbyxor och kjol t ex... idag har jag mörkgrå byxor och inget skydd med mig.

Är ni trötta då tjejer?

Jag skojade häromdagen om att trötthet kan inte vara ett tecken för mig då jag alltid är trött. Men vad tusan, så här trött brukar jag inte vara! Haha. Vill hem och sova nu, tror jag ska stå ut till kl 15 sen flexa hem.

Jag har inte mått illa än, i alla fall inget nämnvärt. Mest känt mig äcklad av att tänka på mat och så ibland, men inte behövt kräkas något.

Nu är jag hemma i alla fall och självklart går magvärken över. Konstigt, men skönt!

Berättade för sambon igår om missfallsrisken och allt som kan hända, att fostret redan kan vara dött men att kroppen inte stött ut det än, etc. Han blev så himla besviken och frågade varför jag var en sån pessimist och att jag måste sluta läsa om allt sånt.. men det är ju bara sanningen och jag vill inte att han ska få upp förväntningarna för det här är ju trots allt första gången för oss och i princip första riktiga försöket.

Vad jag kunnat läsa mig till så ska det vara ganska vanligt i början. Min bm sa när jag ringde tidigare i veckan att det än är tidigt och att symptomen brukar komma successivt.

Jag har t ex endast ont i bröstvårtorna och är trött (trött är jag jämt annars också men det KÄNNS som att jag är mer trött nu). Det ska nog inte vara någon fara! :)

Du ser :) tycker inte vi ska oroa oss, vi kommer bara ångra oss sen att vi önskade mer symptom ;)

Jag vet faktiskt inte, enligt mina beräkningar är jag i vecka 6, men enligt bm skulle jag vara i vecka 8. Men jag vet ju att jag haft långa cykler senaste gångerna och jag vet när vi haft sex också. Så jag tänker att jag är i vecka 6 och utgår ifrån det. :)

Hur räknar du? :)

Nä jag ska dit imorgon, hon tror ju att jag är längre gången än vad jag är så! ska bli kul att höra vad som sägs Imorgon och få ett datum för inskrivningen! :)