Det är så jävla orättvist för mig som pappa!!

Har ni inte skrivit på för gemensam vårdnad? Mamman har inte någon rätt att hålla undan barnet från dig om ni båda har vårdnad.

Stå på dig och kriga för din dotters skull, alltför många barns liv blir sabbade på grund av idiotmammor som håller barn och pappor ifrån varandra utan andra skäl än egoistiska. 

Av det du säger finns inget som skulle hindra att du får träffa dottern MYCKET mera, förutom mammans egoism. Dottern ska helst sova på samma ställe men inget är omöjligt. Ur anknytningssynpunkt är det bästa för ett barn som är van med båda föräldrarna att träffa dem regelbundet och det ska INTE gå flera dagar eller veckor emellan barnet får träffa BÅDA. 

Det mamman försöker med här går helt emot barnets bästa. 4 timmar i veckan är ett rent hån mot relationen mellan dottern och dig. Jag råder dig att kontakta en duktig familjejurist eller advokat som kan hjälpa dig med detta för det kommer att behövas. 

Du har fel. Det bästa och viktigaste för ett barn som är van vid båda sina föräldrar är att ha tät kontakt med båda, inte att få träffa den ena bara några få timmar per vecka. Du stöder dig på gammal information om vad som är barnets bästa. Man visste inte bättre förr. Sen har ts inte tala om veckovis boende utan att han blir helt utestängd från dotterns liv av mamman. 

Ja, det mamman gör är skadligt för barnet men som du kan se här så finns det många kvinnor som tycker att det är i sin ordning och det speglas i samhället i stort när det kommer till rättsliga instanser. Därför bör du skaffa ett juridiskt ombud. 

Om mamman inte ammat och pappan haft barnet lika mycket och de har gemensam vårdnad finns ingen anledning alls för mamman att kidnappa dottern på det viset hon gör. 

Du tänker gammalmodigt. Växelvist boende behöver inte vara varannan vecka. Det går visst att ha växelvist boende om barnet har anknutit till båda, på så sätt att övernattning kan ske i båda hemmen om barnet har tillgång till båda föräldrarna kontinuerligt så att det inte går flera dagar mellan tillfällena. 

Är det ts fel att mamman var otrogen och det är därför hon nu håller barnet från honom?

Jag läser utmärkt tack. En mamma har inte rätt att hindra barnet och pappan från att träffas om de har gemensam vårdnad och om inte pappan är skadlig för barnet. Inte ens om hon haft enskild vårdnad hade hon haft rätt till det men hon hade däremot haft rätt att flytta och därmed kunna förhindra kontakt. 

Jag skrev själv att så många dagar inte är att föredra, men att det går att ha växelvist boende på så vis att barnet sover växelvist  NÅGON NATT I TAGET hos föräldrarna om det ändå har kontakt med båda föräldrarna utan allt för långt uppehåll. Jag arbetar med detta och vet vad det gör när barn förvägras rätt till kontakt med en förälder för att mamma vill ha barnet för sig själv. Jag blir genom mitt arbete även kontinuerligt uppdaterad inom vad som gäller både för anknytningsforskning och annan psykologisk forskning. 

Det mamma gör här är att skada barnet för livet genom att ta bort en av barnets primära anknytningspersoner. 

Att någon som blivit fråntaget sitt barn av den andra föräldern låter aggressiv är fullt normalt. Det vore snarare konstigt om han inte var upprörd och aggressiv över det. Då hade man fullt legitimt kunna ifrågasätta om han borde ha barnet, eftersom det inte finns någon känslomässig bindning. 

Upprepade separationer blir det i det här fallet eftersom pappan haft barnet lika mycket som mamman. Om du tycker att jag verkar insnöad på pappans rättigheter så verkar du snarare insnöad på mammans rättigheter som du verkar tycka är självklara bara på grund av hennes kön. 

Ts har förklarat att han vill ha barnet mer och är öppen för andra tankar, men mamman vägrar låta barn och pappa träffas mer än 4 timmar i veckan. Hade mamman inte varit en idiot hade barnet kunna få samma tillgång till båda sina anknytningspersoner hela tiden istället för att som nu bli berövad en av dem. 

Jag tror inte ts lägger någon ilska på någon av oss här som en missriktad gest, utan han är arg, uppgiven och frustrerad och uttrycker sig därefter. Är man vuxen bör man kunna förstå det. Att han sen blir arg på galna tanter som smutskastar honom utan att ens ha hört allt han vill säga, som försvara hans ex otrohet och som vill göra honom till dålig förälder bara för att han har snopp är än mer förståeligt.

Jag är kvinna men inte bitter. Vad säger att just mamman ska vara boendeförälder och ha barnet all tid förutom 4 timmar i veckan och inte pappan? De har enligt ts haft barnet lika mycket innan ts sambo valde att vara otrogen. 

Varmt och skönt under foliehatten? Då kan jag fråga om du är drottningen70 som jag efter en googling förstått tror att hon är dagens motsvarighet till dåtidens barnavårdsnämnd. 

Ni gamlingar har hakat upp er på att växelvist boende innebär att barnen bor varannan vecka och  att mamman är den enda primära anknytningspersonen och egentligen borde ha "rätten" till barnen bara för att hon har snippa. Det går ju att lösa på så många fler smidiga sätt om en bara vill. Läs på lite och inse att även pappor är föräldrar, och att barn har rätt även till sina pappor. Barn har även rätt till skydd från sina neurotiska mödrar.