Ensam vårdnadshavare.
Är det umgängesföräldern som ska ta upp och be om umgänge om han vill träffa barnen? Barnen i det här fallet säger aldrig att dom vill träffa honom och jag har nu beslutat mig för att inte föreslå något umgänge med exet utan det får isåfall komma ifrån honom. Gör jag fel som resonerar så? Jag är nämligen trött på att han ständigt hittar på ursäkter och vill byta de tillfällen som jag föreslår.
Du ska sluta göra ursäkter för honom sviker han barnen så får han stå för det själv och förklara för barnen.
Att du sen tar hand om och tröstar och förklarar att ibland gör människor fel är en annan sak men du ska inte 'sopa banan' för honom och ta på dig hans ansvar.
Vill barnen dessutom inte träffa honom så ser jag inte varför du ska pusha saken, det är ju upp till den andre föräldern att också se till att en bra relation upphålls. han måste reparera förhållandet till sina barnj men det låter inte som han är intresserad av det så det bästa är att du ser till att din och barnens relation är bra och att barnen mår bra i övrigt, du kan inte ta ansvar för en annan människa som inte vill, det är något han själv får ta ansvar för och kanske märka i framtiden vad han har gått miste om och att när han sen vill umgås kanske barnen inte vill.
"Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses." -Föräldrabalken
Jag tolkar det som att ni har ett gemensamt ansvar. Det torde innebära att ditt ansvar är att inte försvåra barnens möjligheter till umgänge med pappan utan kanske till och med underlättar det. Men att det är pappans ansvar att se till att det sker genom att han planerar och genomför det. Lite förenklat är det ditt ansvar att se till att pappan kan nå er om han så önskar och att du är tillmötesgående när han försöker få till ett umgänge. Men du behöver inte jaga honom med någon blåslampa i rumpan.
Skicka honom ett brev/sms/mejl där du informerar pappan om att du lämnar det upp till att honom att ta ansvar för umgänget men att du gärna samarbetar med honom om och när han väljer att kontakta dig.
Så ja, jag tycker att du ska sluta försöka ta ansvar för någon som du inte kan ta ansvar för (nämligen pappan).
Tack då har jag tänkt rätt, han får ta kontakt när/om han vill träffa sina barn, det går allt längre mellan gångerna 2-3 månader och han verkar inte ha några problem med att skjuta upp det på framtiden.
Jag har samma problem med mitt barns pappa, så jag har bestämt mig för att göra som du. Jag skrev till honom att han får höra av sig när han kan ha barnet. Sen om vi har planerat något så får han ta en annan helg. Jag tänker inte anpassa mig efter hans nycker längre.
Mitt barn frågar nästan aldrig om att åka till pappa.
Suck... Då var det dags igen.
Helgens umgänge ställdes in pga att han inte ville bli sjuk, vi är nämligen lite krassliga här hemma och har varit magsjuka med inställningen att det ju snart ändå är den 6/2 då han ska ha dom i ETT dygn. Det har vid dennationella tidpunkten gått 12 veckor sen han träffade barnen sist dvs 10 veckor sedan sen denna helgen men har inga som helst problem med att skjuta upp det ytterligare två veckor!! Kan inte med ord beskriva hur besvikna barnen blev när jag var tvungen att berätta att han ställt in IGEN. Jag har nu med inrådan av min man bestämt att inte berätta för barnen när vi bestämt nästa umgängestid just för att dom ska slippa att stirra sig blinda på det datumet och sen så blir det kanske ändå ingenting. Jag är så ledsen över att han inte fattar att han skadar barnen när han ständigt ställer in och sedan försöker att skylla ifrån sig.
Jag hade inte ens tvekat pga sjukdom om jag inte träffat mina barn på 10 veckor men han har inga problem med det.
Grr, är så arg att jag kokar.
Det är nästan så att jag hoppas att barnen själva ska säga att dom inte vill träffa honom pga att han sviker hela tiden.
Vet inte riktigt vad jag ville med det här, ville väl bara skriva av mig lite.