Hjälp! Min pojkvän brydde sig inte att jag var på akuten!

Om min flickvän skulle svimma och hamna på akuten så finns det inget i världen tror jag som skulle kunna få mig att inte ta mig dit så fort det bara var möjligt. 

Ungefär lika ovanligt som anonyma skribenter som uppenbarligen mår bättre ju sämre de kan få någon annan att må.

Nu ska vi inte klanka ner på dagens individualister allt för mycket. Det räcker säkert med läkarintyg.

Tja, de är säkert vanliga de med. 

Det var mig som den anonyma skribenten vände sig till. Helt i linje med många andra här i tråden så tror hen att jag endast agerar som jag gör för att det finns något att vinna personligen på det. I det här fallet så skulle jag således endast vara ute efter att imponera på kvinnor när jag uttrycker hur icke-imponerad jag är över TS killes agerande. 

En felslut som är ganska förståeligt i dessa tider av självförverkligande och jag-först-tänk. 

Är det detta som krävs för att man som partner ska välja att avbryta sin quizkväll med polarna? Livsfara?

Hon sade att han fick bestämma själv och att läkaren sagt att hon inte borde vara själv. Hon är ledsen och säger att hon är rädd. 

Visst är det bra med rak kommunikation, men det TS ifrågasätter är ju varför han själv inte VILL avbryta sin festkväll och komma hem när han har den informationen. 

Nej, en förkylning skulle nog inte hålla mig hemma i de flesta fall och inte heller skulle min sambo förvänta sig eller ens önska sig det. Men om hon tappat medvetandet, varit på akuten där läkaren sagt att hon inte bör vara ensam samt förmedlar att hon känner sig rädd - ja, då skulle jag givetvis avbryta min kväll med kompisarna, trotts att det var quiz på gång. 

Ja, själv anser jag det vara en ganska stor grej om man tappar medvetandet några minuter - oavsett orsak. Om det sedan även förmedlas att personen är rädd samt att läkaren inte rekommenderar att hon ska vara ensam, då börjar jag faktiskt undra vilken syn man har på sitt parförhållande och vad man ska betyda för varandra ifall man väljer öl och quiz med kompisarna istället för att åka hem. 

Visst är kommunikationen viktig, det håller jag fullständigt med om, men samtidigt så förväntar sig även människor att den partner man har även själv ska vilja saker gentemot en själv. Jag känner en stor ömhet inför min partner som gör att jag inom mig själv VILL vara hos henne om hon mår dåligt. Givetvis kommer det påverkas av en massa andra faktorer som hur långt borta man är, hur illa hon mår, hur allvarligt det är, hur viktigt den sociala tillställningen är, och så vidare - men i TS berättelse så känner jag att hon med råge uppfyller de kriterier jag anser vara tillräckliga för att jag dels skulle känna ett stort ansvar att ta hand om henne och vara ett stöd, dels att jag inte skulle VILJA vara kvar på festen.