Förtvivlan - sitter bara och gråter

Jag har just fått min dom om att jag inte kommer kunna bli gravid. Är 37 år gammal och har en relativt ny relation med en man som är helt fantastiskt och som inte vill något hellre än skaffa familj med barn ihop med mig. Detta är hans största önskan.

Han är yngre och har många år framför sig med allt... Ju mer jag tänker på det desto hemskare känner jag mig, för jag kan inte stå ut med tanken att han slösar bort allt på mig när han så gärna vill ha barn. Just nu är han kär och säger att han vill vara tillsammans med mig ändå och att vi får försöka lösa allt framöver (vet inte vad han menar?), men vad händer när nyförälskelsen slocknat? Jag vill inte sabotera hans drömmar.

Tänker allt mer på att jag borde lämna honom. Ge honom chansen att få det han vill ha i livet, jag kan ju inte ge honom det. Vad är det rätta?