Rent krasst, om ni inte har avtalat något, så kan du hålla barnet hemma. Tar pappan barnet mot din vilja, så räknas det som barnarov då han de facto inte är vårdnadshavare.
Det bästa är dock att PRATA med pappan. Låt barnet prata med pappan.
Föreslå att pappan kan få en extra helg om han vill, eller lämna barnet på måndagen.
Det lättaste är väl helt enkelt att du frågar? Inte med en bestämmande attityd utan med en "går det att hitta en lösning" attityd?
Förklara spm det är. NN vill gärna vara med - kan du hämta efter aktiviteten eller på lördag istället? Och kan han inte det så får NN missa aktiviteten den här gången, men det öppnar upp för en dialog hur ni kan lösa det nästa gång det inträffar.
Du skulle ju kunna föreslå att ni går alla tre? - Så får pappan en chans att lära känna staden lite bättre.
För mig låter det mycket konstigt att ett mellanstadiebarn inte klarar av, eller vågar, utrycka sin fråga till sin pappa på telefon och säga vad det skulle vilja, och få pappans svar, och sen fortsätta diskutera saken om svaret är nekande. Men alla familjer o barn är ju olika.