Hur bär ni er åt för att bli så tjocka?

Psykisk stress + genetik. 
Jag ärvde fetto generna av min mamma, så minsta lilla onyttighet jag äter gör att jag går upp i vikt. Jag gick upp de flesta kilorna då mitt liv var som stressigast och jag har haft som svårast att sova. Med jobb i förskolor med många barn, långa dagar och jobbiga kollegor. Är långvarigt arbetslös och har bara fått kortvariga jobb under de 11 åren jag levt efter studenten, har Asperger och är för "självständig" enligt kommunen för att få hjälp att få egen lägenhet, något jag skäms över att inte ha så jag tvingas bo hemma hos mina föräldrar fast jag är 30 och får bara 5600kr från försäkringskassan då jag är arbetslös och går på grupp aktiviteter med andra arbetslösa och skickar in aktivitetsrapport varje månad.
Har haft svårt att komma in i arbetslivet dels på grund av min diagnos jag fick reda på för ungefär 1 år sedan men inte vetat av, jag har alltid varit extra känslig för stress och stress jobben säger folk att det är lättast att få. Stress jobb= McDonalds,Max, Äldreomsorgen, sitta i kassan på Coop och möta en massa människor och få in en massa intryck.
Sökt en massa jobb men inte fått napp, jobbat på förskola som utbildad barnskötare och därmed fått nästan endast erfarenhet från förskolor, men klarade inte av stressen och svårigheter att få fast anställning så har tvingats söka andra jobb som jag inte har erfarenhet av, klart alla vill ha mig då!!

Och så har jag en familj, som alltför sällan tar hänsyn till att jag vill gå ner i vikt och kan börja baka mitt i veckan de mest onyttiga bakelserna förstås.
På grund av all den psykiska stressen min tillvaro innebär och alla sår jag fått då jag blivit förkastad och behandlad som skit under mina arbetsplatser, så har jag haft svårt att bara tänka på hur snygg jag ska se ut.
Vissa dagar har jag varit så nedstämd att jag velat dö, och om den där chokladbiten jag tar gör att jag mår bättre fysiskt ens en stund efter en skitvecka så orkar jag inte tänka på min vikt hela tiden. 
Dock har jag börjat ta längre promenader nu, har gått 8 km på två dagar så har inte gett upp hoppet eller viljan att kämpa. 

Så försök att inte döma folk innan du vet ett skit av vad de gått igenom.