Hur bär ni er åt för att bli så tjocka?

Jag förstår att vissa går upp i vikt pga sjukdom osv, men de som helt tappar kontrollen och börjar överäta (utan att de märkte det förens de vägde alldeles för mycket) förstår jag inte. Jag kan ta mig själv som ett exempel, jag är 162 cm lång och vägde runt 54 kg, började få stressigt på jobbet och blev lite deppig och åt som tröst. Till en början tänkte jag inte på att jag gick upp, kläderna satt bättre och jag kände mig riktigt snygg... men efter ett tag började allt sitta tight, favoritjeansen kom jag inte i, favoritblusarna blev för små i överarmarna och det kändes som de skulle spricka osv. Då insåg jag att ätandet hade gått överstyr och jag vägde mig och vågen visade 69 kg. Genast insåg jag att jag inte kunde fortsätta som jag gjorde och började ta tag i hälsan igen och är påväg ner, just nu väger jag 66 kg och vill ner till 57 ungefär.

Hur kan man inte märka att kläderna inte passar och man börjar köpa större storlekar? Hur kan man bara vakna en dag och plötsligt inse att man gått upp 30 kg? Är det för att man är så upptagen med att må dåligt och lever i en bubbla eller hur går det till? Jag personligen skulle aldrig kunna gå upp så mycket för det ringer en varningsklocka när jag märker på kroppen och kläderna att det inte är som det brukar och inser att jag måste ta tag i det.

Kan mycket väl vara så, men jag har ändå svårt att förstå även fast jag inte ser ner på dom som  lever i den förnekelsen, alla är vi olika. Jag var med om ett trauma för 5 år sedan (mordförsök) och mådde riktigt dåligt. Hade svår ångest, sova endast nån timme per natt i flera månader och började hetsäta, ändå när jag började gå upp några kilo så ringde den där klockan. Den gör alltid det när kläderna inte längre sitter bra och jag får mycket överflödigt fett på magen och det blir jobbigt att sitta ner för att magen hänger över. Jag kan dock bara utgå från mig själv, alla är olika, vissa kanske saknar den där "klockan" oavsett om de är deprimerade eller inte? Jag kan säga att nu tappade jag kontrollen lite när jag gick upp 15 kg, men klockan ringer när det börjar bli för mycket. Jag såg mig själv i spegeln och tänkte "vem fan är hon som står där framför mig"? Jag kände inte igen min kropp alls!

Det har du rätt i, det där med självbild. Det är ju det, alla är olika och ibland har man svårt att förstå varandras beteenden :)

Just tänkte även skriva att jag märkte egentligen alla kilon jag gick upp, man märker efter 2-3 kilo att det börjar bli tightare osv men jag sket totalt i det för att jag inte orkade bry mig. Jag kommenterade min vikt många gånger till olika människor, att jag gått upp i vikt osv men jag mådde dåligt och respekterade inte mig själv och min hälsa, jag tyckte om att få kickarna av t.ex. coca cola. Men till slut så blev det för mycket, jag tyckte jag förtjänade bättre! Men har man dålig självkänsla så respekterar man inte sig själv och hellre vill ha den där belöningen som onyttiga livsmedel ger.