Hur bär ni er åt för att bli så tjocka?

Anonym (Sjukdom) skrev: "men majoriteten av de med övervikt har nån form av sjukdomsproblematik i grunden. tex Reumatism, fibromyalgi, problem med ryggen/knän som började innan viktuppgången, eller nåt annat trauma som påverkade livet. ätstörningar klassas som sjukdom. Dessutom kan mediciner påverka vikten. viktuppgång efter depression tex."

Detta tror inte jag på. När man googlar om ämnet och läser statistik och vetenskapliga studier om detta så hittar jag inte något belägg för det du skriver, att majoriteten av de med övervikt och fetma har en sjukdomsproblematik i grunden. Om det är som du skriver har vi ju en väldigt sjuk befolkning eftersom en stor del av befolkningen är överviktiga. Övervikt och fetma finns överrepresenterat i vissa sociala grupper och regioner och beror på att man äter fel och rör sig för lite.

Anonym (Sjukdom) skrev: "Jag har typ aldrig träffat en "tjockis" som är frisk och utan problematik i grund och botten. Någon som av ren lathet har suttit still och ätit i flera år bara för att bli tjock. visst det finns ju de där amerikanska tjockisarna men där kan man ju fråga sig om de verkligen är friska?"

Jag har träffat många överviktiga som inte är sjuka. De är bara glada i fika, mat, godis och drycker. De skyller inte ifrån sig. De säger att de väljer att njuta av det goda i livet och får då ta konsekvenserna av det. Självklart skulle de önska att de kunde ät som de gör och samtidigt vara smala men de vet att den ekvationen inte går ihop.

Man blir inte så tjock (BMI på 38 och uppåt) över en natt. Man blir först lite tjockare, sedan blir man överviktig osv. Det är då man börjar få krämpor och kanske behöver mediciner och offerkoftan åker på osv. Sedan är det nog lätt (lättare) att ta till dessa ursäkter varför man inte kan gå ner i vikt m m. Det är för det mesta den valda livsstilen, sociala tillhörigheten och region som är avgörande. Detta gäller givetvis inte alla (100%) med fetma men de flesta. Som sagt jag tror inte på att majoriteten av överviktiga och de med fetma från början hade div sjukdomar.

Anonym (Plötslig viktuppgång) skrev: "Hur kan man inte märka att kläderna inte passar och man börjar köpa större storlekar? Hur kan man bara vakna en dag och plötsligt inse att man gått upp 30 kg? Är det för att man är så upptagen med att må dåligt och lever i en bubbla eller hur går det till? Jag personligen skulle aldrig kunna gå upp så mycket för det ringer en varningsklocka när jag märker på kroppen och kläderna att det inte är som det brukar och inser att jag måste ta tag i det."

Just den frågan ställde jag i en liknande tråd och fick då svaret att man är i en förnekelse-fas och att man mår psykiskt dåligt och då är man inne i moment 22?

Jag tror fortfarande att rejäl övervikt/fetma börjar med "att det är gott med mat, fika, godis m m". Sedan när det går överstyr väljer vi olika sätt att lösa detta. Det är mycket där som styrs av vilken socialgrupp och region vi tillhör och hur vi väljer att hantera vår begynnande övervikt.

Du är fri att tro och tycka som du vill, precis som jag. Visst är det härligt att alla människor inte tro och tycker lika!

Oj! Där stampade jag nog på en öm tå?

Du har nog tolkat in en massa som jag inte skrivit. Jag har absolut ingen fördömande svart/vit syn på andra människor. Jag har bara skrivit att jag tror att de flesta som blir överviktiga, får fetma var normalviktiga och friska från början. Sedan vet både du och jag att handikapp, olyckor, sjukdom kan ändra förutsättningar för hur man kan hålla sig normalviktig. Men jag tror inte att majoriteten av överviktiga kan hänvisa till detta. Du får gärna tro annat och ha din fördömande svart/vita syn om överviktiga, att de är sjuka, olyckliga m m

Du måste ha råkat ut för en massa elände som önskar att jag blir sjuk och måste gå på mediciner som gör mig tjock. Du vet inte ett skit om vad jag har gått igenom i mitt liv. Vad jag har fått stå ut med, villa sjukdomar jag har haft, vilka mediciner jag har ätit m m under mitt snart 50-åriga liv. Mitt liv har inte alltid varit en dans på rosor! Jag önskar inte någon sjukdom eller olycka. Jag önskar att alla kan få de liv de önskar.

Jag var en väldigt kort tid i mitt liv lite överviktig men hos mig "ringde klockorna" direkt och jag valde ett annat tankesätt/-mönster. Du behöver inte upplysa mig om att alla inte har eller hör dessa klockor.

Härligt inlägg!

Du resonerar precis som en del av mina överviktiga kompisar!

Du får gärna göra narr av mig om livet blir roligare, lättare och bättre för dig. Vem som har svart/vita-mallar eller är fördömande kan ju diskuteras? Du kan tycka och tänka vad du vill. Jag lägger inget värde i att notera vad just du tycker. Världen kretsar ju inte runt dig. Jag kan inte och vill inte tvinga dig att läsa mina inlägg. Jag har mina egna olika funderingar, eftersom jag inte känner dig, kring varför du reagerar som du gör på mina inlägg och/eller väljer att inte läsa vissa delar av dem? men det väljer jag att hålla för mig själv.

Eftersom vi tycker och tänker så olika så väljer jag att tacka för meningsutbytet vi haft och hoppas att du får en trevlig afton. Ingen av oss ska behöva lägga en massa energi på att försöka ändra på den andra. De enda vi kan ändra på är bara oss själva.