Det här med att vara "bonusmamma"/killen jag träffar har en dotter sedan tidigare

Ok.. känns lite tidigt att kalla sig för bonusmamma... jag o killen har träffats i ca 8 månader och han har en dotter sedan tidigare. Hon är snart 6 år..
Första månaderna har allt gått väldigt bra.. kanske min och hennes "smekmånad" är över nu.. för nu sista tiden beter hon sig annorlunda än första tiden..
I början verkade mest kul att hon hade en kvinnlig figur att "leka"/vara med hemma hos pappa... men nu verkar jag mest bara vara i vägen. Jag tycker hon verkar så arg hela tiden på mig, hon har värsta attityden, o säger hela tiden emot, o vad jag än säger så är det liksom fel, o allt ska pappa göra/hjälpa henne med... osvosv..
Hon har dessutom blivit väldigt klängig på pappan och ska ha hans uppmärksamhet hela tiden. Han säger själv att hon aldrig vart så kärleksfull mot honom.
Sen är dottern väldigt bestämmande hela tiden i allt, hon gråter för lilla minsta, skriker ofta, allt ska vara på hennes villkor o man ska göra som hon säger..
Nu börjar jag iallafall bli lite less på att hon ska ha sån attityd mot mig.. jag vet liksom inte hur jag ska bete mig...
Jag har hela tiden varit väldigt snäll mot henne, gett henne uppmärksamhet, behandlar henne som min egen dotter, köper grejer o kläder till henne, tar med henne på roliga aktivetet, hämtar o lämnar på dagis osv.. men nu sista gångerna hon vart hos oss så tycker jag hon beter sig orättvist mot mig.
Jag vet inte rikitgt hur jag ska tackla detta - hur jag ska bete mig? Kanske jag är för snäll? Kanske jag borde "ge svar på tal", o vara lite "hårdare" mot henne? Alltså att inte bara svälja allt hon säger och gör mot mig? Hon verkar vara en tjej som är väldigt talförlig och jag kanske borde mer svara tillbaka o inte bara svälja?

Någon som känner igen detta?