BF september 2015!

Kub klar. Så skönt att få se den lilla skutta omkring där inne. ????

Hej igen , idag är jag i v14.

Vi har vart på ultraljud & fick se de lille röra sig & dona. Fick även fina bilder .

Helt underbart & lycklig som bara den.

Mår i föröverigt ganska bra just nu , illamåendet börjar minska & börja känna mig piggare. Visst tröttheten är där ibland på dagarna & speciellt kvällarna somnar jag alltid i soffan men annars så flyter det på .

Hur mår ni ? Har ni vart på ultraljud än ?

Berätta gärna :)

Jag har inte känt några rörelser alls, verkar som om många gjort det här

:) ni som känner av det, är det ett första barn eller har ni varit gravida innan?

Min fyraåring tycker bebisen ska heta Elsa efter Elsa i filmen Frost.. Det tycker inte jag. Haha. Eller så ska bebisen heta Stella som hennes bästa kompis.. Mmm.. Haha. Hon är så säker på att det är en lillasyster, jag hoppas hon inte blir allt för besviken om det är en lillebror :/

Jag har varit rätt orolig sedan Kub-testet, fast sköterskan sa att allt såg bra ut och bebisen bara sov, så har jag oroat mig. Den sov verkligen HELA ultraljudet, med tummen i mun... Jag har aldrig sett så tydliga ul-bilder, eftersom den låg helt stilla... Sköterskan kollade länge och noga på allt (bland annat pga cysta och myom som jag tydligen har) och hjärtat slog som det skulle. Ändå har jag inte kunnat släppa att den låg där så stilla... En liten stund varje dag har jag legat och känt efter och stirrat på magen, visst har jag känt saker, men varit väldigt osäker på om det var fosterrörelser eller bara annat. Flera gånger har jag varit nära att beställa privat ultraljud bara för att få veta om den lever... Utan att berätta för min man eller min BM tänkte jag, eftersom det känns så löjligt att vara orolig "i onödan".

Men igår kväll (efter att jag svept två iskalla glas bubbelvatten...) kunde både jag och min man se och känna något (ja, som ett ägg som vände sig, som någon uttryckte det!). Och så imorse när jag hade på en lite för liten kjol och lutade mig framåt så magen klämdes, så snärtade det till därinne. Så nu är jag nästan 90% säker på att bebis lever! Längtar så tills de riktiga rörelserna börjar, hoppas hoppas det blir snart! Om det är bebis jag känner så verkar den ligga mest till vänster en liten bit under naveln. 

Så fina magar!

Sopp: Jag oroade mig så mycket för sånt de 3,5 åren innan vi bestämde att försöka skaffa ett syskon, så jag känner mig rätt klar med de tankarna. Jag är beredd på att JAG kommer att vara ett fysiskt vrak en bra tid framöver. Min oro ligger i att inte få ett friskt barn. Jag tror jag kommer vara mycket lugnare kring det efter RUL, men man vet ju aldrig. Har nu också börjat oroa mig för att min kärnfriska fyraåring ska bli allvarligt sjuk... Så det är väl hormoner som spökar med min hjärna.

Lissing: VAR har du hittat gravidtrosorna?!? Jag håller på att bli tokig för att trosorna klämmer på fel ställe!

Om kön: Jag börjar mer och mer känna att jag inte vill veta kön, men min man vill för att han vill vara förberedd om det blir en pojke - han tror att de är "svårare" än flickor - jag ba': Hallå, vår dotter röjde järnet hela dagarna tills hon var två och sov inte en hel natt förrän hon var tre, jag tror nog vi överlever en intensiv unge till oavsett kön :) Själv är jag 100 på att det är en dotter till, men det spelar ingen roll. Jag kommer vara helt fokuserad på annat på RUL. Hjärta, hjärna, ryggrad osv.

Jag har en pojke född 07 och en dotter 09 men här var det dottern som ville ha en lillebror och sonen som ville ha en till lillasyster:) har ni funderat på namn än? Ända namnet både jag och min man gillat än så länge är Alva.

Äntligen RUL!

Bra tillväxt, men tyvärr ligger moderkakan lite väl långt ner så det blir extrakoll i v 34 för att se om det  behövs kejsarsnitt eller inte. Jag hoppas att den kryper upp av sig själv tills dess, vill helst inte genomgå en operation. 

Och det är en tjej (rent fysiologiskt) så det blir en av varje här hemma. Eftersom moderkakan ligger så långt ner så känns det betydligt mer än förra gången.