Anonym848484 skrev 2015-01-06 17:01:17 följande:
Är inte det mest egoistiska man kan göra som(singel)mamma att skaffa barn med en anonym donator. Är ju inte bara pappan som inte kommer finnas med i bilden. Det är även farföräldrar kusinen. Ja alla kan begå ett misstag att bli gravid men att medvetet skaffa barn utan att vilja att sitt älskade barn ska veta vem sin far är.
Detta kan mkt väl bottna i avundsjuk att jag som far inte har detta alternativ. Har själv överväg att skaffa barn via surrogatmamma men kan inte va så egoistisk att jag gör så Lill*n går miste om halva släkten och sina rötter. Hur ska ni förklara om de undrar vem deras pappa är/finns?
Så kan man absolut tycka. Läste ditt inlägg igår och har funderat över det fram till nu. Några av mina tankar:
*Är inte det mest egoistiska man kan göra, alls. att skaffa barn överhuvudtaget? Gör man det för barnets skull? Knappast. Gör man det för att man har barnlängtan och kan se sig själv som lyckad i en föräldrarroll? Snarare.
*Absolut går barnet miste om kusiner, farföräldrar och halva släkten. Men alla familjekonstellationer ser inte likadana ut. I min familj kommer det till exempel finnas kusiner, farmor, mostrar och morbröder, faddrar m.m som INTE är biologiskt släkt med barnet utan som är invalda att ingå i det som jag kallar för Min Familj. Jag har precis lika starka band till dem som till mina biologiska släktingar, minst-
Hon som är tillfrågad som farmor ser det som ett hedersuppdrag. Det ska inte på något sett vara betungande, utan betyder bara att hon är "extra utvald" att ha en nära relation till mitt barn. Hon har inga egna (biologiska) barn och barnbarn, men ändå en stor familj.
*Det står faktiskt i FN:s barnkonvention att barnet har rätt att veta sitt ursprung. Här finns en stor etisk fråga som inte är särskilt försvarbar från vår aspekt, vi singlar som planerar barn.
Värt att nämna i den här frågan är dock att det finns så pass "gamla" donatorfall att man har kunnat göra forskning på hur donatorbarn mår, hur de tänker kring sitt ursprung och ställer sig till att vara just donatorbarn.
För det första, är det en väldigt liten del av de barn som kommit till genom öppen donation, dvs. donator som lämnat uppgifter som barnet får ta del av i vuxen ålder, som väljer att söka sitt ursprung med de fakta som finns.
www.falkopingstidning.se/artikel/47039/fa-donatorbarn-soker-sitt-ursprung
Jag vill dock påpeka att det är MÅNGA barn i Sverige idag som växer upp som skilsmässobarn, och slits mellan sina föräldrar. Varannan vecka på juridiskt tvång och tjafs om var man firar jul och vem som betalar vad. Onödig ångest och väldigt ledsamt känner jag. Och egiostiskt av föräldrarna.
Jämför det med en singelkvinna som inte vill se sin fertilitet sina för att hon väntar på Den Rätte som ska stå där med hus, volvo och ett äktenskap som varar för alltid. Istället skaffar hon barn på egen hand med stort nätverk runtomkring sig. Ett väldigt efterlängtat och planerat barn som är önskat från första stund, på förälderns egna villkor.
