Skaffa barn med en psykopat? diagnostiserad
Med risk att få en del mothugg här så skulle jag ändå vilja klottra ner lite av mina tankar kring ämnet, kan nog säga på en gång att jag kommer troligtvis inte vara överdrivet aktiv på att svara av den simpla anledningen att det är riktat till TS och hennes pojkvän och jag är rätt osocial av mig (Asperger)..
"Skaffa barn med en psykopat?"
Personligen skulle jag säga att det beror på och de tre största frågorna är, när senast gjorde personen något "psykopatiskt", vart har personen fått diagnosen (via fängelsevistelse eller om personen har sökt hjälp angående det själv) och hur mycket hjälp har personen fått eller får personen via psykiatrin.
"Psykopati" är väl i för sig inte någon egen diagnos utan det handlar oftast om antisocial personlighetsstörning och då vill jag ändå betona personlighetsstörning, det vill säga en ofrivillig störning i personligheten och ingenting som personen i sig "rår för" på samma sätt som till exempel borderline/emotionell instabil- eller fobisk personlighetsstörning.
Dessutom så är det ju så med personlighetsstörningar och personligheten att den oftast ändras med tiden så kan man faktiskt "växa ur" den typen av diagnoser och bli "frisk", även om man troligtvis alltid kommer ha kvar vissa drag.
Och som med alla andra psykiska diagnoser så finns det som man brukar säga olika grader av helvetet.
Angående personen i TS så måste jag nog säga att jag är tveksam, åtminstone i nuläget. Nu känner jag honom i för sig inte alls och vet inte mer om honom än vad du (och han) har skrivit här i tråden men dels det där att han vände klassen mot tjejen och även det där när han misshandlade och hotade killarna låter som om det var rätt nyligen det hände och det är ändå väldigt allvarliga övertramp.
Och jag vågar nog säga att alla blir mer eller mindre stressade av att få barn och får ju räkna med sämre nattsömn, gråt och högljuddhet och har man då redan innan svårt med att man "stör sig på" rätt vardagliga situationer och svarar på det med så pass kraftiga reaktioner så låter det ju inte riktigt som ett särskilt bra "utgångsläge" till att bilda familj, om ni förstår vad jag menar.
Psykiska problem, hur oönskade dom än må vara, är ändå något som man tyvärr måste jobba med och jobba hårt för att överkomma eller lära sig hantera.
Så det är väl vad jag tycker, till skillnad från vad en del verkar tro så är det ändå möjligt att lära sig leva med och ha ett lyckat familjeliv även som "psykopat"/med antisocial personlighetsstörning men man måste anstränga sig mer än andra för det.
..Och för att avsluta mitt redan påtok för långa svar så vill jag ändå önska er lycka till och om antingen du TS skulle kunna ta upp det med honom eller om han själv läser här i tråden så skulle jag också vilja rekommendera att han tar kontakt med psykiatrin (om han inte redan har det) för att lära sig hantera kommande situationer på ett mer acceptabelt sätt.
(Men TS, om han blir det minsta lilla våldsam mot dig eller ert barn så se då till att ta er där ifrån så fort som möjligt, om inte för din skull så för barnets. Beklagar om mannen läser och tar illa vid sig av det här men som sagt jag känner inte er och vill ändå vara på den säkra sidan).