• mackanja

    Behöver hjälp!

    Hej, jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men jag har uppenbarligen fastnat i ett beroende av diverse substanser, bla. amfetamin, cannabis och  även benzodiazepiner för att lindra den brutala avtändning som jag får efter att ta odrägligt mycket tjack(amfetamin).

    Om man kollar tillbaka på min ungdom(är omkring 30 nu) så kan jag säga att det inte sett så bra ut. Min far gillade att ta kort på mig naken, han slog mig även om jag inte gjorde som han sa, detta hände dock oftast i samband med att han drack, och det gjorde han ju nästan varje dag så..

    I skolan så höll jag mig ganska mycket till mig själv, och jag kände inte direkt att jag behövde några vänner, de gav mig liksom inget. När jag började 7:an på högstadiet så blev jag introducerad till benzodiazepiner och även cannabis(jag drack alkohol och rökte/snusade när jag gick i 5:an..).

    Dessa droger är ju ganska så begränsade när det gäller produktivitet samt så blev man ju inte så skön i kroppen, man blev ju bara fast där i soffan utan att göra nått på dagarna. Så ja, två år efter så fick jag även testa att snorta, nått vitt pulver, det såg ju så coolt och ofarligt ut i filmer, så varför inte testa nån gång bara? 

    Det var nu det hela började eskalera, jag tog amfetamin, mdma(ecstacy fast rent pulver) varje dag, vissa dagar mycket, vissa dagar så jag kunde få ett par timmar sömn i alla fall.

    Detta funkade ju, och funkar än idag, men jag känner verkligen att utan att ta amfetamin, mdma, och sen benzo eller weed på den fruktansvärda avtändningen, så kan jag inte leva. Det finns inget annat i mitt liv som jag känner att jag vill ha, behöver eller skulle ens överväga att göra, än att få den där lilla linan. Man intalar sig att man ska ta det lugnt, inte ta mer än en-två linor, men ja, när man sitter där och ruset från andra linan börjar avta, jo, då hittar psyket på alla möjliga idéer om varför det är värt att ta mer. 

    Jag har, under ett par år i 20-25 års åldern jobbat och haft ett relativt fungerande liv, bortsett från att jag inte umgås, går ut, eller ens pratar med någon annan än dem som jag måste prata med, på arbetet. Detta låter ju helt sjukt, men det är sant, och jag tycker att det ska bli ändring på det nu, jag måste verkligen göra något annat än snorta den där jävla linan, eller trycka i mig massa piller så jag inte ska ta självmord under avtändningen. HJÄLP!!!

    Det finns säkerligen flera som varit i samma sits som mig, som även är i den, än idag, och jag ber er nu om tips för att få slut på detta elände. Jag sitter och funderar och försöker att inte överväga att ens ta en lina, men det sker, varje dag, ändå.. :(

    Ja, nu har jag skrivit av mig ordentligt, ber om ursäkt för all denna text, men kändes som jag behövde skriva av det så någon kan ge gensvar, åtminstone något litet tröstande?

    Egentligen så passar väl denna tråd in mer på Flashback's forum, men av någon anledning så tror jag inte att svaren där är lika tröstande, som ett par föräldrar eller andra ansvarsfulla människor som skriver här.

    Tack på förhand, M

  • Svar på tråden Behöver hjälp!
  • Anonym (slöseri)

    Du kanske ska börja inse att du slösar bort ditt liv på konstgjord lycka. Att du redan lyckats komma så långt är ett bevis på att du har gud vid din sida, med andra ord tur.

    Inse att det du gör är dåligt, och ger dig bara lycka i "förväg", du pratar du trots allt om avtändningarna som du måste ta andra droger för att klara av.

  • mackanja

    Ja, det var väl inte direkt något uppmuntrande svar du gav mig eller? 

    Jag har försökt sluta hur många ggr som helst, men det slutar alltid med att jag tar en lina, för mina motargument räcker helt enkelt inte till. Varför inte ta denna lina, jag blir ju ändå bättre på att köra bil, mer tillmötesgående person generellt. Så ja, varför? 

    Alla förslag uppskattas.

  • nuhnoahg
    Hej,

    1. Det är otroligt starkt utav dig att överhuvudtaget erkänna att du har ett beroende. Så det är ett steg åt rätt riktning!
    2. Du vill ta dig ur, ännu ett gott tecken!
    3. Du har haft det väldigt tufft, så jag förstår dig att du velat försvinna från the reality. Jag har haft liknande anledning.

    jag vet att det finns en del hjälpmedel för dig att kunna använda dig utav för att ta dig ur beroendet, dvs hjälpmedel utan att gå någon behandling eller något liknande.

    De flesta rekommendererar behandling, men de flesta vet heller inte hur de känns och vara i ett beroende, och att ta det steget att anmäla sig till en behandling. Det är ett rätt tufft steg och beslut som man inte vill ta.

    Om jag får ge några tips som jag vet är nyckeln ur detta problem så skriver jag de gärna, sen får du välja att bortse från dem eller ta till dig det.

    1. Försök att ta dig ut mer. Jag vet att det är svårt och ta sig ut till vänner igen när man varit borta länge, men det kan vara som att gå till köpcentret fler gånger än vanligt. Gå till ett bibliotek, fast du kanske inte är intresserad utav böcker. Ta en kaffe på något fik, nu förtiden är det ju inte ens konstigt att sitta själv med sin mobil på ett fik. DETTA STEG ÄR OTROLIGT SVÅRT, JAG VET. Men det ger såååååååååååååååååååå otroligt mycket positiv energi, mycket mer än man kan ana.

    2. Motonera/träna, detta steg är lättare att säga än att göra. Det är typ det sista man vill göra och det sista man vill tänka på,i know. Men tänk såhär, du har setat i en soffa eller softat under några år, inte ätit riktigt, inte rört på dig som vanligt, inte tränat. Kroppen är rostig som den bara kan bli. Men den kommer igång fortare än man tror. Immunförsvaret är på lägsta nivå(Vilket gör att antändningarna bli 100x starkare) har du ett mer fungerande system, så blir avtändningar också mycket enklare.

    3. Börja umgås med människor som inte håller på med sånt. Detta är också ett väldigt svårt steg om man endast umgåtts i sådana kretsar år efter år. Men det går, jag lovar att det går. Det är inte lätt men det går! Skriv till gamla vänner via facebook, ut och ta en fika med en arbetskollega, fast ni inte har likadana intressen eller hobbyn, låtsas att du har likadana intressen. Det ger dig så otroligt mycket att tom låtsas.

    4. Trappa ner till lägsta möjliga dos. Då menar jag inte trappa ner allting på en vecka. Dra ut det på några månader. Det kommer kännas som att du har lätt avtändning när du gör det, men det kommer aldrig bli en avtändning när du gör det, för du har ju trots allt fortfarande ämnena i kroppen, men i mindre doser. Fortsätt tills du kommit ner till den lägsta nivån.

    5. Ligg på den lägsta nivån i 6-12 månader. När man legat på högre doser så är man borta från reality. När man kommit ner i lägre doser jämnfört med vad man varit på innan så är man på något sätt helt plöstligt tillbaka i reality, den realityn man inte vill vara i, men det gäller och ta sig i kragen. För du är inte tillbaka i realtiyn helt och håller då du fortfarande går på låga doser. Men genom att gå på väldigt låga doser så är får du iaf känna på sakta men säkert hur du börjar komma tillbaka till verkligheten, du börjar äta riktigt igen, sover som du ska, helt plöstligt blir rastlös och inte vill sitta i den där soffan hela dagen och natten. Du vill röra på dig. Under dessa 6-12 månader kommer din kropp att gå från rostig till guld, trust me! Efter ca 7-8 månader vore det GRYMT om du började träna, simma, promenera, jogga, vad som helst. bara du rör på dig lite extra.

    6. När du trappar ner, börja se det som mediciniering, det gör MYCKET GOTT för psyket. För just nu säger du säkert till dig själv " Jag är beroende, jag är knarkare, jag kommer aldrig kunna sluta, jag är så rädd".. Ditt psyke tänker helt annorlunda och din kropp reagerar annolunda när du börja tänka att du medicinerar dig själv.

    När det väl gått 12 månader så lägger du ändå inte av utan gå till apoteket och köper C-vitamin tabletter, Zin och magnesium tabletter + multivitamin för man(De kommer säga på apoteket att du inte behöver alla tabletter om du kör multivitamin, men skit i dem, köp de ändå, du behöver mer än vanligt). Dessa äter du dagligen enligt doserna i 1-2 månader. Det gör att ditt immunförsvar stärks, du får i dig det du ska ha i dig i vitaminer, dina leder stärks, din blodcirkulation kommer igång och fungerar som den ska.

    När du gjort detta i 1 månad så samtidigt som du fortsätter i 1 månad till så börjar du även dricka/äta ingefära. Det kan du köpa i vilken ica handlare eller daglivaruhandel som helst. Gör te, blanda med bara vatten, lägg i maten, gör exakt vad du vill med det, bara du får i dig det. När du kört detta också tillsammans med vitaminerna i 2 månader, så kommer du få se något hända med dig min vän. MIRAKEL! INGEN 1års behanling på något behandlingshem behövs! DOCK krävs en enorm disciplin,  riktigt enorm disciplin. Helst att någon håller koll, har ditt "Stuff" och "MEDICINERAR" dig med det, inte så att du blir "Hög". 

    JAG LOVAR DIG, JAG LOVAR DIG! Detta är en metod som funkar för ALLLA! Jag vet hur många som helst som lyckats sluta med detta! inklusive mig själv :)

    Personligen sökte jag hjälp 7 ggr men fick inte hjälp, tills jag kom i kontakt med en läkare i turkiet som gjorde detta schema till mig och jag lyckades efter 8års beroende.

    Jag åt över 1000mg Tramadol dagligen i 4 år. 
    Jag åt i 2 år mellan 1500-2000mg(förstår inte att jag ens lever) blandade dock aldrig med alkohol
    Jag åt iktrovil i 2 år, dock inte i större mängder, totalt kom jag upp i 1 och halv tablett om dagen i ca 1år, det första året var mindre då jag aldrig ville bli hög med benzo, det var medicinering som hjälpte mig på riktigt.
    Cannabis i typ 10år

    Efter att jag lyckades så har 6 personer som jag känner slutat av likadant schema som jag precis skrivit till dig. De flesta har fått hjälp utav någon som håller koll på medicineringer, gör en bra plan för nertrappningen osv. Så det är viktigt att du får hjälp utav någon så att du själv inte har tillgång till dig, för då blir det enkelt "Men jag har varit så duktig, bara idag är ok", men nej, det är inte okej! Men just då är de det, och sen är de kört igen! Så en stark disciplin måste has, en enorm vilja att sluta, för annars lyckas man aldrig. Du måste verkligen vilja sluta, annars väntar du tills du VERKLIGEN vill sluta!

    JAG ÖNSKAR DIG ALL LYCKA MIN VÄN!
    Vad är det man brukar säga "Efter stormen kommer solsken" kom ihåg det.

    PS.

    Vill du veta det mest positiva i det hela? När du är färdig kommer du att ha en sån OTROLIGT disciplin, du kommer att vara en otroligt stark och beslutsam människa. Du kommer att se upp till dig själv, älska dig själv och ALDRIG mer kommer något hinder finnas för dig. Du kommer att lyckas i det mesta i livet. Vill du klättra inom företaget kommer du lyckas 10gånger snabbare än de flesta! Jag lovar, det är sant! För det är exakt likadant för alla som jag känner som varit där.

    Det man inte dött av, det har man blivit härdad och stark utav. Genom att ha varit med ett starkt beroende och sedan tar sig ur, har man varit med om en HEL DEL och det ena och det andra, som de flesta inte ens sett på film. Detta gör en till en otroligt stark person i allt man gör därefter!

    Feel free to contact me man! Jag ger gärna råd, stöttar dig, är din internetvän, bor du i närheten så kan vi träffas, umgås eller vad som helst. Det finns absolut INGENTING att skämmas för när det gäller med mig.

    PC
  • mackanja

    Tack du, den där texten var verkligen tilltalande och gav mig mer motivation. Jag vet inte varför, men jag ser bara de negativa konsekvenserna av att inte vara speedad. Jag har aldrig direkt haft en riktig kompiskrets utan de flesta jag umgåtts med vill få ut något av mig, pengar, droger eller något annat. De små doserna kommer väl inte få mig att "våga" gå ut och umgås ? Jag hade innan drogerna, och har troligtvis även utvecklat en sån social fobi. Det känns uteslutet att umgås med andra då jag alltid får för mig att de vill något annat. Det känns inte heller som jag har någon självdisciplin, utan det jag gör, gör jag för andra, och mår även dåligt om jag nu sviker den personen för minsta sak.

    En annan fråga jag ställer mig är: Varför ska jag egentligen sluta? Det finns ju ingen som väntar på mig där när jag varit så duktig och slutat. Jag kommer ju fortfarande vara "speciell", vilket alltid verkar få folk att tappa respekt för mig.

    Min text är troligtvis inte så sammanhängande, vill bara få ut mina tankar och bli övertygad om att sluta med skiten.

    Tack ska du ha i alla fall för de fantastiska tipsen, och att du tror på mig, Nuhnoahg

  • nuhnoahg

    Hej igen,

    Jag vet exakt vad du menar när du skriver att det känns som att alla vill få ut något utav dig, men sanningen är inte sådan. Jag har själv varit där och trodde EXAKT samma sak. 

    Jag anklagade alla för alla möjliga saker, jag trodde allt möjligt om folk och att alla ljög och att ingen ville egentligen vara min vän och att de uttnyttjade mig. Sanningen är inte så min vän. Man hamnar i en bubbla som får en att tänka så.

    Nej, kanske inte till en början kommer du att kunna kunna umgås med en så låg dos, men efter ett tag kommer du märka att det går mer och mer.

    Nej nu tycker jag att du skriver helt fel saker.. Vem bryr sig om någon annan som väntar där? Det kommer ju att dyka upp nya? Vem bryr sig om de gamla? Om de gamla vore bra så hade de funnits vid din sida när det är som värst, eftersom de inte gör det så är de heller inget att ha när du tagit dig ur och blivit en stark person. Istället skaffar du dig nytt umgänge som inte ens behöve känna ditt förflutna, eller så gör de det, det beror på hur du själv känner.

    Så att tänka så som du gör tycker jag verkligen inte att du ska göra.

    Detta är vad som hände med de flesta när man är beroende: Man slutar älska sig själv. och om man inte älskar sig själv kan man heller inte älska andra, hur mycket man än intalar sig att det inte är så, så är de faktiskt så. Man tror att man gör saker för andras skull. Vet du varför man gör saker åt andra? Jo för att man då själv mår bättre, inte för den andra personens skull. Man gör det för att man hoppas att kunna vinna personens vänskap genom att göra så.

    Man älskar sig inte själv tillräckligt mycket för att slösa pengar på sig själv förutom drogerna, så man slösar dem på andra.

    Jag vet exakt hur det känns.

    Jag hoppas verkligen att du verkligen bestämmer dig, tar dig i kragen, ber någon om hjälp och sedan tar tag i det. Kom ihåg att du har 2/3 utav ditt liv kvar. Kasta inte bort det min vän. Det är dumt! Det går och ha så mycket mer underbart liv än att sitta i soffan. Jag lovar dig! 

    Det kan kännas omöjligt, men det är inte omöjligt på långa vägar.

    Följ mitt schema och mina råd och tänk på mig sen om ungefär 1 och halvt år när du är färdig och släppt beroende. Du kommer tänka. Shit han hade ju rätt =)

    Jag lovar DET GÅR, och det går bättre än man tror! Bara man är smart och använder hjärnan på rätt sätt och lägger upp allt på rätt sätt, så går det fkaitkst riktigt bra!

    ALL LYCKA!


Svar på tråden Behöver hjälp!