Ska jag ge upp? Finns du?
Jag har längtat efter barn i många år och hoppades på att träffa den rätte någon gång i livet för att skaffa barn med. Jag önskade av hela mitt hjärta att mitt barn skulle få komma till livet som en produkt av vår kärlek. Jag växte upp med föräldrar som inte älskade varandra, snarare hatade varandra och bråkade varje dag. Jag och mina syskon mådde dåligt av det och jag ville absolut inte att mitt barn skulle uppleva samma sak. Jag gav alldeles för lång tid till mina partners eller så kom det andra bekymmer i mellan och barnfrågan bara väntade? Jag pressade aldrig någon om det och det kanske var ett misstag. Jag har passerat 40 och fast jag alltid har levt hälsosamt plus bra gener som bidrar till att jag ser mycket yngre ut är jag väl medveten om min ålder. Jag har gjort gynekologiska tester och det är glädjande att mina värden ser bra ut men jag är väldig ledsen att jag idag inte har någon att försöka få barn med. För även om jag träffar en trevlig man idag kommer han inte heller vilja bli pressad utan behöver sin tid och där börjar den onda cirkeln igen. Sist jag träffade en charmig man som jag tyckte om, ville han skaffa barn på en gång (fast han redan hade 2 barn i puberteten sen tidigare) och påstod att han var kär i mig och blah blah? Senare sa han att det inte var bråttom för han hade redan barn och därför ville han ha mer betänketid och det gick ungefär 1 år och gissa vad? Han behövde mer tid? Jag känner mig lurad, dum och oerhört ledsen. Det är jag det, snäll, känslig och dum! Finns det någon MAN här som av olika anledningar inte har skaffat barn men längtar efter barn?! Jag bor i Stockholm och statistiskt borde det väl finnas en del som har samma längtan. Jag har hittills undvikit att tänkta på att skaffa barn i en klinik utomlands med donator men jag inser nu att jag inte har några alternativ, för antingen blir det kliniken eller inga barn alls?
Jag välkomnar alla svar, här eller med privat meddelande,
från såväl kvinnor som män!
Tack!