Inlägg från: Anonym (Besviken) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Besviken)

    Snart orkar jag inte mer...

    För o göra en lång historia kort.

    Jag jobbar deltid och pluggar deltid. Har en total ingångslön på 9100kr efter skatt. Är gift med en arbetssökande och vi har en son på 1.5 år.

    Gubben har vart arbetslös i 4 månader. Vi har levt på kreditkort för att klara månaderna fram till förra veckan då krediten tog slut. Och allt måste givetvis betalas tillbaka. Jag känner att allt hänger på mig. Och jag orkar snart inte mer. Idag fick jag be mamma om pengar till hyran. vad lågt det kändes. Min man verkar inte bry sig. Funderar på att jag sälja hans dator (köpt på delbetalning i mitt namn) för att få in pengar. Många kommer säkert hoppa på mig nu för fel beslut och tycka att jag får skylla mig själv. Men måste få skriva av mig. Ska du skriva ngt så tänk på att jag redan är relativt nedbruten.

  • Svar på tråden Snart orkar jag inte mer...
  • Anonym (Besviken)

    Tack för svar. Han har varit inskriven på arbetsförmedlingen några månader nu och sökt jobb. Men råkade tydligen glömma tidsrapportera sig senaste månaden så antar att han ses som oseriös vilket säkert påverkar hans möjligheter till a-kassa. Han har ingen a-kassa i dagsläget

  • Anonym (Besviken)
    Anonym (ErIK) skrev 2014-11-25 16:46:34 följande:

    Eftersom du handlat på kredit OCH tagit en dator på avbetalning så känns det ju som om du prioriterar helt idiotiskt. Så ja, du får skylla dig själv.


    Kanske du kan berätta för mig hur man ska betala sina räkningar om enda inkomsten inte räcker till och krediten finns tillgänglig?

    Datorn köpte vi för att han skulle starta eget och verkligen behövde den.. Men eftersom det inte blev av kommer jag nog att sälja den nu.

    Med en hyra på 6500kr, mobilräkning, busskort och barnets nödvändigheter kan jag säga att 9000kr inte räcker särskilt långt.
  • Anonym (Besviken)
    Anonym (fenomenet) skrev 2014-11-25 17:50:33 följande:

    Det bästa är väl om du försöker "starta om" utan den där gubben. Tror du klarar dig bättre på egen hand faktiskt och bör ge det en chans.


    Det har jag tänkt mycket på. Men det skulle kännas så orättvist mot vår son. Han är verkligen fäst vid sin pappa :/
  • Anonym (Besviken)
    Fjärilslarv skrev 2014-11-25 18:57:47 följande:

    9000kr är ju ungefär vad man får ut från CSN per månad om man studerar heltid.......


    Studerar deltid = 50% = hälften av 9000
  • Anonym (Besviken)
    Fjärilslarv skrev 2014-11-25 18:58:57 följande:

    Då får man planera innan och flytta till ett billigare boende.


    Ja min man jobbade ju när vi flyttade ihop. Så vid det laget fanns det inte så mycket att planera. Och att hitta boende i Sthlm är ju lätt som en plätt ...
  • Anonym (Besviken)
    lilith88 skrev 2014-11-25 19:08:51 följande:

    Har han jobbat innan borde han vara berättigad till a-kassa... Grundbeloppet åtminstone.


    Kan ju säga såhär:

    Om inte jag kollar upp det kommer Haninge att göra det. Och det är det jag blir trött på. Att det ska hänga på mig jämt.
  • Anonym (Besviken)

    * kommer han inte


    Anonym (Besviken) skrev 2014-11-25 19:13:58 följande:

    Kan ju säga såhär:

    Om inte jag kollar upp det kommer Haninge att göra det. Och det är det jag blir trött på. Att det ska hänga på mig jämt.


  • Anonym (Besviken)
    Fjärilslarv skrev 2014-11-25 19:15:15 följande:

    Till ts: Jo det är lätt att hitta boende i sthlm om man är förutseende och ställer sig i kö i tid, samt ställer sig i kö igen samma dag man har fått en lägenhet. Man får helt enkelt planera för framtiden.


    Har stått sen dagen jag fyllde 18 år. Och bara fått studentlägenheter. Vilket innebär att man inte förlorar sin plats i lön utan tiden fortsätter att räknas även när man fått en lägenhet. Så jo jag har planerat för framtiden
  • Anonym (Besviken)
    lilith88 skrev 2014-11-25 19:40:33 följande:

    Att DU ska behöva kolla upp sånt är en varningssignal. Har han alltid varit så här oansvarig?

    Du får helt enkelt prata allvar med honom och ställa ultimatum. Det finns ingen annan väg ur detta. Skärper han sig inte, är det bättre att ni går isär.


    Jag får väl nästan göra det. Nej han har inte alltid varit såhär. Tror han går igenom nån sorts 30 års kris. vill inte försvara honom. Men tror d kan vara en orsak till hans beteende.

    Jag har så svårt att konfrontera honom men måste ju göra det för det kan inte fortsätta såhär. Jag kan inte tolerera det.
Svar på tråden Snart orkar jag inte mer...