Kvinnor - inse att ni har det lättare än män!

Att vara man idag är som att vara född till att bli ensam och övergiven. Det är ett fåtal män som har lätt att alltid få tag i en ny kvinna, men för de flesta av oss krävs att vi engagerar och anstränger oss övermänskligt mycket för att ens ha en chans att bli god vän med en kvinna. Dessutom krävs att man har ett rikare socialt nätverk än många, och att man själv bemödar sig för att hamna i sammanhang och sällskap där chanserna är bättre att hitta någon.

En kvinna behöver inte ens tänka på att engagera eller anstränga sig. Att vara född till kvinna är att vara född till att alltid vara uppmärksammad, påpassad och omsvärmad, vilket å andra sidan kan bli jobbigt och krävande det med.

Men kom för guds skull inte och säg att det skulle vara lika enkelt för män som för kvinnor, för så ser inte verkligheten ut, och det vet de flesta män som i perioder av sina liv lidit och våndats av sin ensamhet. Kvinnor säger till dessa män att de ska / bör lära sig trivas med sin ensamhet och med sig själva. För dem själva är det ju betydligt enklare eftersom de så sällan får vara ensamma att de (kvinnorna) verkligen uppskattar den lilla tid de får ha för sig själva (när de inte är påpassade av en massa killar/män) och njuter av att få vara ifred och bara vara.

Självklart kan man lära sig trivas i sin ensamhet och använda sin tid till att bygga upp en bra självkänsla, men det är direkt ohälsosamt (numer även vetenskapligt bevisat - att ofrivillig ensamhet är farligare än både rökning och alkohol) att behöva vara ensam varje dag, vecka ut och vecka in, månad ut och månad in, år ut och år in. Den som aldrig har behövt vara riktigt ensam förstår rent naturligt inte de ensammas lidande. För dem som har umgänge och vänner och ofta blir raggade på är det naturligt att sällan få vara ifred, och de kanske tillochmed avundas dem som får vara ensamma, och då är det ännu svårare att förstå.

Min slutsats av detta blir att kvinnor egentligen inte har ett skit att gnälla för. Ni blir ständigt uppvaktade av män som vill ge er presenter och pengar och som vill hjälpa er med olika saker, ni kan ta betalt för sex och tillochmed kunna leva på mäns sexbehov. Ni är så pass långt ifrån ensamhetens plågsamhet och lidande att ni faktiskt inte ser eller märker hur bra ni har det!

Det man inte förstår eller själv har varit med om, lider man inte av och kan inte sätta sig in i på riktigt, enkel psykologi.

Kan säga som så att jag har "provat" att vara kvinna på några dejtingsajter och jag fick kanske 100 mail på 3 minuter. Sen ser man med egna ögon dagligen hur kvinnor bara behöver le lite mot män för att få deras intresse och uppmärksamhet. För män räcker det knappast med att le och se sexig ut..

Så kommer en av de väntade klyschorna - män är desperata. Ja, haha, det är klart att du blir desperat till slut om du verkligen lider av ensamheten. Det gäller alla människor och inte bara män! Det är naturligt att umgås och ha ett socialt nätverk, men vårt samhälle har blivit alltmer egoistiskt och känslokallt och feminismen har gjort sitt till för att män har hamnat i denna "desperata" situation.

Här på FL så säger en del kvinnor att "sex eller kärlek är ingen rättighet". Men säger man det till en ensam kvinna så är man väl rent manschauvinistisk.

Ja de kvinnor jag varit med har alltid velat ha sex när jag varit för trött eller ointresserad, men har aldrig velat när jag har velat det. Får kvinnan inte bestämma när och hur kan man räkna med som man att man blir utan, om man inte är den dominanta och manipulativa typen som lyckas övertala dem till det.

Antalet vuxna kvinnor i Sverige är fler än antalet vuxna män så det är vanligare med ensamstående kvinnor.

Jag känner säkert 20 st som varit singel i över 2 år.

Jag har levt utan partner i åtta lugna och sköna år.
Är glad att jag slipper en jättebebis. 
Uppvaktad? Nej, aldrig.
Flörtad med? Nja, om en 15 år äldre gubbe på bussen räknas. Inte intresserad av män i min egen ålder; de är gamla och rynkiga, tråkiga.
Det jag behöver, men egentligen inte vill ha, är en 20 år yngre man som tar minst hälften av marktjänsten. Och som bjuder på överraskning då och då. Behöver inte vara något märkvärdigt - bara frukost på sängen eller blommor.
Sådana män finns inte. Åtminstone inte i min värld.

Och som sagt: det är skönt att slippa bygga upp sitt liv med hänsyn till en man som man ändå inte har någon som helst nytta av. En man som är en belastning.

Skönt att leva själv! 

Nja.. jag undrar det jag. Själv ser jag dagligen exempel på motsatsen. En snygg kvinna kommer in i ett rum eller en miljö där en majoritet är män, och alla män blir som förbytta och nästan slåss (psykologiskt) om vem som kan vinna hennes gunst och försöker överträffa varandra i att vara trevlig och hygglig mot henne. Jag är snart 40 år och har sett det så mycket att jag med fog kan säga att det är såhär. Samma fenomen kan förvisso ses om det är en snygg man som kommer in i ett rum /en miljö där det är en majoritet kvinnor, men då beror det endast på att han för närvarande är det enda ögongodiset eller trevliga mannen för tillfället. Kommer det in ett antal fler snygga män blir den förste lätt överflödig.

Jo men min erfarenhet är att även kvinnor som ser "medelmåttiga" ut eller t.o.m. av många ses som fula, ofta har lättare att få till det än gemene man. Många män tar den kvinna de kan få i ren desperation, även om hon är långt ifrån fotomodell. Så kvinnor har det ändå överlag lättare..

Fast, TS, det finns väldigt många kvinnor som är blyga eller har social fobi, som har otroligt svårt att träffa män av den anledningen. Det finns även väldigt många kvinnor som har en komplicerad relation till närhet och sex. Bara för att de skulle kunna "få" sex och närhet innebär det inte att de vågar.