Samsover du med ditt barn?

Jag gick alltid upp och satte mig i soffan och ammade på natten. Kunde inte liggamma. Hade problem med sår och mjölkstockningar och det var superviktigt att sonen fick rätt grepp vid varje amning för annars kom såren tillbaka direkt. Jag kände mig heller inte bekväm med att ligga i sängen på natten och amma. Främst för att jag var rädd för att somna mitt i amningen på ett för barnet farligt sätt, typ att barnet skulle rulla in med ansiktet för tätt mot bröstet eller liknande. Kanske överdrivet, men jag var (och är) verkligen livrädd för PSD.

Vad gäller samsovning i övrigt så sov sonen i princip i egen säng (men i vårt sovrum) hela första året och visade inga tecken till att vilja samsova. Efter 1-årsdagen visade han tydligt att han ville sova med oss efter ungefär halva natten och det fick han så klart. Nu vid 21 månader sover han ibland hela nätter i egen säng (fortfarande i vårt sovrum) och ibland med oss i stora sängen. Det varierar och vi gör ingen stor grej av det. Vi har breddat sängen till en 220 cm-säng och det gör enorm skillnad för sömnen för oss vuxna (sonen sover nämligen som en liten propeller...).