Pappan ska jobba utomlands och dumpar över fullt ansvar på mig! MOT MIN VILJA!

Men vad tycker du själv då - vi ska inte ha några FN-trupper? Svenskar ska inte delta i upptäcksresor (i den mån det fortfarande finns några), inte klättra i berg, inte skida till Nordpolen eller upptäcka Amazonas djungler? Inte vara sändebud eller medlare i internationella konflikter? Inte vara sjömän eller sjökaptener (på civila fartyg eller i flottan)? Inte vara piloter eller flygkaptener? Inte vara operasångare eller andra typer av musiker, artister eller underhållare som drar på turné? Inte få vara författare som skaffar sig inspiration på plats i andra länder? De får BARA sitta hemma och byta varannan blöja på barnen?

Inte undra på att vi är på väg ner i alla internationella jämförelser...

"Kommit längre?" Vi är på väg ner i alla internationella jämförelser. Vi får inte längre fram några stora vetenskapsmän, uppfinnare, upptäckare, statsmän, entrepenörer, kompositörer eller konstnärer. Och en av anledningarna till detta är genustramset. Män kan inte längre satsa fullt på det som de är bäst på, p.g.a. att de inte har markservicen ordnad.

Dessutom ligger vi långt framme ekonomiskt jämfört med de flesta europeiska länder. Jag förstår inte hur vi skulle bli framgångsrikare genom att utesluta hälften av befolkningen från möjligheten att utvecklas yrkesmässigt.

Det är länge nu sedan vi hade en Heidenstam, Peterson-Berger, Carl Larsson, Nobel, de Laval, Kamprad (jo han lever fortfarande men jag menar en ny) eller Hammarskjöld... Vår storhetstid är över, och det är till stor del feministernas fel, och även till stor del sossarnas fel - p.g.a. de skapade en kommunal grundskola där begåvningarna hölls tillbaka alltför länge, i stället för att få hoppa i klasserna som i andra länder.

Ja, och Grekland och Spanien är inte precis kända för att vara jämställda länder, ändå är det de som är Europas ekonomiska krishärdar.

Jo, jag nämnde redan detta med den dåliga sosseskolan, som inte tillät de begåvade barnen att gå vidare och hoppa i klasserna. Jag sa aldrig att det bara fanns EN orsak till problemen, men helt klart är det så att det är mycket lättare att åstadkomma något verkligt betydelsefullt här i världen, om man slipper bekymra sig om middagsmat och dagishämtningar. Det kan du väl inte förneka?

Det är lite svårt att föreställa sig Julius Caesar eller Michelangelo säga tack för idag klockan 16:15, för att hinna handla på vägen innan dagis stänger!