Pappan ska jobba utomlands och dumpar över fullt ansvar på mig! MOT MIN VILJA!

Tack alla! Svarar lite på flera inlägg/svar här:

Mammans jobb är helt nytt och hon påbörjar detta 1 dec i år. Hon kan mao inte börja med att kräva föräldraledighet...Mamman hade på förslag (innan pappan droppade nyheten med Afghanistan) att pappan skulle jobba 80% i ett halvår för att barnet inte skulle tvingas vara så långa dagar på dagis (vilket mamman inte känner är rätt för så små barn) o sedan skulle mamman gå ner till 80% efter 6 månader (då hon kommit in i jobbet o känner sig berättigad att be om föräldraledighet). Jobbet är ej flexibelt utan är på en stor myndighet o är vanliga kontorstider 8-17. Därtill 2 timmars pendling.

Mamman o pappan är tillsammans o mamman har hotat om seperation. Pappan bryr sig dock inte då han måste ta jobbet i Afghanistan då det genererar mkt pengar o status (mamman struntar fullständigt i det utan vill ha en fungerande vardag o relation till sitt barn och sin man).

Mor o farföräldrar bor 150 mil från oss. Så ingen avlastning finns....

Mamman känner sig bakbunden, desperat och totalt i limbo...

Om han framskrider så skulle jag ändå acceptera det med vissa villkor. Full städ och tvätthjälp en gång i månaden som betalas av pappans lön.
Barnvakt / barnflicka en gång i veckan då pappan är borta så mamman kan hämta sig, sen kan hon vara hemma i badet, träna eller ta en promenad det spelar ingen roll, bara du får avlastning!
Och när pappan är hemma så tar han självklart ett större ansvar och ser till att mamman får mer vila och egentid om hon så önskar.

Rent spontant tänker jag, att män i alla tider har rest ut i världen som krigare, sjömän, upptäcksresande o.s.v. - och deras fruar har fått stanna hemma och ta hand om barnen och hålla ställningarna i hemlandet. Du är alltså inte den första i världshistorien, om det nu blir så, och hans önskan att åka är inte på något sätt märklig.

Jag kan tycka att det är synd om du förstör detta för honom, om det är viktigt för hans karriär. ÄR det det, så kommer ju även du och dina barn I LÄNGDEN ha glädje av att han får åka, eftersom det kommer att ge er högre socioekonomisk status, och i förlängningen bättre framtidsmöjligheter för barnen.

MEN sedan kan det ju finnas väldigt speciella skäl som talar emot det, t.ex. att du är sjuklig och saknar all avlastning, och absolut inte klarar av att ta hand om ditt barn själv. Då går ju det före förstås, för han kan ju inte lämna sitt barn med en person som kanske inte kan ta hand om det.