• Myc

    Barn födda okt-dec 2014

    Stackare där! Jag har inte spruckit alls med mina tre så jag vet inte men ta upp det på efterkontrollen.

    Det andra du skriver om tror jag är ett slags framfall. Det kan läka av sig självt men kan även kräva ett mindre ingrepp. De första veckorna var jag säker på att jag fått prolaps i ändtarmen. Hade fruktansvärda smärtor och nr 2 var rena skräcken ganska länge. Kändes som alt skulle ramla ut när jag gick och på toaletten var jag på riktigt rädd över att hela tarmen skulle ramla ut. Kändes konstigt i underlivet också. Men plötsligt var det bara över. Tycker du ska ringa och prata med mödravården när de öppnar efter julen.


    Nylny skrev 2014-12-26 03:14:16 följande:

    Jag har inte läst hela tråden så jag vet inte om ni tagit upp detta än här, jag tänker på eventuella komplikationer efter förlossningen. Sånt som har bestått så att säga. Jag sprack på tre ställen och ett neråt som jag antar är 2:a graden, involverade muskel men inte anal sfinktern som tur är. Jag är sydd där och det har läkt men har en hård ärrbildning än så länge. Det har gått 4 veckor sen förlossningen. Jag undrar egentligen när ni tror man kan ha sex igen? Klart att det är individuellt, men nån annan kanske har någon liknande erfarenhet, nåt man kan gå på lite. 

    Sen har jag en grej som jag inte alls är glad med. Väggen mellan vagina och rektum den har liksom säckat ihop in mot vaginan så man kan känna och se den där. Den ligger inte utanför vaginan men just innanför. Det gör att det kan bli knepigt att göra nr 2 för att utrymmet där är större än vanligt. Nån mer som har blivit lämnad med detta efter förlossningen? Har det nånsin blivit normalt igen? Får fråga min bm på återkontrollen, inte kul o ha en extra grej i vaginan, och undvika bli förstoppad, ingen kul historia annars. Min dotters huvud var bara 32,5 cm i omkrets vid födsel, så fattar inte hur hon kunde göra så stor skada egentligen. :) 


  • Myc

    Det låter som det kan vara svamp, har bebisen svamp på tungan? Kan vara ett sätt att se det. Många rek vichyvatten eller bikarbonat till att badda bröst och bebistunga vid svamp.

    Inget ont nån annanstans på bröstet då? Begynnande stockning tänkte jag. Vanlig feber kan också göra att det gör ont att amma. Hade jätteont när jag låg inne i barnsängsfeber när jag ammade.


    jamieblue skrev 2014-12-28 20:40:44 följande:

    Förresten, är det någon mer här som har problem med amningen? Amningen har gått rätt bra för mig fram tills för någon vecka sedan men nu gör det fruktansvärt ont emellanåt, både under och mellan ammingarna. Funderar på om det kan vara svamp :(


  • Myc

    Hoppas ni har haft en fin jul allihop. Vi har haft det lugnt och skönt men jag har inte mått så bra efter jul. Allt som har hänt har kanske kommit ikapp och jag har känt mig ganska deppig och ledsen. Känns som att jag inte har något filter för jag blir ledsen av minsta lilla. Känt mig tung liksom och trött inuti. Senaste sjukhusvistelsen tog nog rätt hårt och jag hade sån otrolig dödsångest.

    Känner mig så oändligt trött och ful och sliten och gammal...

    Får bara hoppas det går över av sig självt.


  • Myc

    Låter mer som svamp. Men jag hade ganska ont där för några veckor sen men det försvann av sig självt.


    jamieblue skrev 2014-12-29 17:54:46 följande:

    Nej, det gör inte ont någon annanstans vid själva amningen, då gör det bara ont på bröstvårtan. Däremot kan det kännas som kramp och ilningar i brösten mellan amningarna, fast det är allra mest i bröstvårtorna då också. (Det är inte utdrivningsreflexen jag känner, den vet jag hur den känns.) Bebisen har inte någon synlig svamp på tungan, vad jag kan se, så det gör mig osäker. 

    Pratade med sköterskan på BVC i dag men jag går på en liten BVC och de har inga läkare där. Så ska jag kolla svamp så måste hon boka in en läkartid så kommer läkaren till BVC. Ska iaf dit i morgon för att kolla bebisens navel så jag får prata mer med henne då. Hon lät tveksam till att jag skulle ha svamp, hon trodde kanske att jag blivit kall. Mja, det tror jag inte. Kan omöjligt tänka mig att jag skulle ha så fruktansvärt ont av att ha blivit kall. Då är det mer troligt att mina bröstvårtor helt enkelt är slitna. 


  • Myc

    Ang bebismagarna så kan det ju gå många dagar emellan och de är ofta kinkiga innan det kommer. Min äldsta bajsade på tisdagar som en klocka och söndagar och måndagar var hon ilsken .

    Pysventil är jättebra och bättre än termometer pga att det finns ett hål i mitten av röret så att gas och även löst bajs kan komma ut utan att man behöver dra ut och in, de är väldigt känsliga i ändtarmsmynningen så man ska ju inte hålla på för mkt.

    Bajsande och pruttande kan vara rätt kämpigt för de små eftersom de inte är helt klara inuti och övergången mellan att få näring i naveln och lite fostervatten genom munnen till mjölk är väldigt stor och det blir komplicerat för mage och tarm med rörelser och nedbrytning. Ersättning är ju dessutom inte naturligt så det tar självklart längre tid och innehåller det dessutom komjölk så kan det för många ge kolik och göra ont i magen. Komjölksallergi är oerhört mycket vanligare än man kan tro hos små bebisar. Själv äter jag helt mjölkfritt och hennes tarmar verkar ha mognat ännu mer nu (hon är 6veckor) och magen blir bara lugnare och lugnare för varje vecka. Hon sover 6-9 h per natt och skriker aldrig förutom när hon är övertrött. Är helt säker på att det beror på komjölksfri diet hos mig. Men jag har ju en personlig teori om att ca 90% av alla bebisar under ett år inte tål komjölk.

    (OBS! Det finns Mjölkfri ersättning)


  • Myc

    Kan vara helt som det ska men håll koll. Om blodet blir rött är det tecken på infektion.

    Mitt avslag slutade också men kom tillbaka i klumpar över en dag och sen störtblödde jag och fick 40 i feber på en timme och blev inlagd för barnsängsfeber. Det kan mao vara helt lugnt men håll ändå koll på: värk i korsrygg, molande i magen, feber, lukt och rött blod. Allt detta KAN vara tecken på begynnande infektion i livmodern.


    EnPetra skrev 2014-12-30 20:17:25 följande:

    En fråga om avslaget, om någon vet vad som är normalt? (ursäkta om det låter äckligt när jag beskriver)

    Slutade blöda för någon vecka sen, men har nu börjat om igen. Och nu kommer det blodklumpar/hinnor ibland. Rätt stora också, så att jag verkligen känner när det kommer ut..

    Kan det vara så? att det börjar om igen, och framförallt, att det blir så mycket igen, speciellt med stora klumpar?

    4 veckor sen förlossningen, Har inget ont i magen, kanske att det småsticker lite ibland bara. Luktar ingenting. Och mår bra, dvs ingen feber eller så. 

    Har tänkt ringa barnmorskan, men vet att hon har semester nu, och hennes vikarie träffade jag i sommar, som är väldigt virrig. Sen så är det ju nyår imorgon, så vet inte ens om jag får tag på någon då. 


  • Myc

    Vår lilla har ullfiltar. En tunn supermjuk och en grövre, tyngre ovanpå. Ull värmer så fantastisk bra. Hon sover i body eller pyjamas. Vi har alltid 18 grader i sovrummet och hon håller värmen fint. Svala (nästan kalla) händer ibland men det är ju inget farligt. Hon sover 6-9 h i sträck.


  • Myc

    Min är likadan. Det började med att hon inte längre kunde komma till ro i soffan när vi skulle kolla serier (vår lilla kvällsritual)

    Hon blev helt galen till slut och vi provade lägga henne en stund innan uppe i vårt mörka, svala, tysta sovrum och det gick kanon tills för snart 4 kvällar sen när hon börjat gallskrika fram och tillbaka från ca kl 20-23 innan hon kommer till ro och somnar för natten. Så just nu är hon riktigt jobbig hela kvällen och hon är inte hungrig eller har ont i magen. Blir helt vansinnig om jag försöker ge bröstet när hon inte är hungrig förresten. Verkar nästan kränkt över att bli så missförstådd

    Bara att rida ut och jag tycker det stämmer bra med teorin om utvecklingsfaser första året


    EnPetra skrev 2015-01-04 10:44:03 följande:

    Hur går det med att lägga era små för natten?

    Brukar ta på pyamas mellan 20.30-21, och sen försöka söva henne runt 22 i sängen, som har gått jättebra! Men på senaste tiden blir hon helt hysterisk runt 21.30-22, hon är inte hungrig och det är inte blöjan, hon blir helt enkelt bara så trött att hon börjar gråta istället för att somna. 

    Då funkar det inte heller att lägga henne i sängen, utan hon somnar bara när man går runt och bär på henne, och vaknar igen när man lägger ner henne i sängen. 

    Funderar på att börja lägga henne tidigare? Så kanske inte den där hysteriska tröttheten hinner komma? 

    Vill inte att hon ska somna i famnen varje kväll (ibland ok, men inte alltid), utan tycker att hon ska lära sig att somna i sängen, i tystnad och mörker, så hon förstår att det är natt. Man må tycka att det är tidigt att börja med det redan nu, men så vill vi göra. 

    Kan tillägga att på dagarna sover hon oftast i vagnen, i samma rum som oss, så hon även ska kunna sova när det är ljudligt och inte vara så lättväckt. 


  • Myc

    Åh vad jag känner igen mig. Tycker det är jättejobbigt m kroppen just nu. Har gått ner allt men ser ju ändå inte ut som "vanligt" och jag känner mig gammal och sliten (är ju ganska gammal iofs , 37)

    Tror inte att jag är deprimerad för tex idag har jag känt mig stark och glad hela dagen. Är nog mest helt slut egentligen.

    Du har ju en riktigt tuff situation m din man som måste dränera er båda både fysiskt och psykiskt.

    Själv har jag varit sjuk sen midsommar och sjukskriven (med två dagars undantag i aug) sen dess och känner mig trött efter allt och även lite trött på att gå hemma. Har en nära vän som är hemma på dagarna och det har varit räddningen. Men jag kan nästan känna mig bitter på min man som får vara ute i det riktiga livet och jobba och röra sig fritt. Men det är inget jag klandrar honom för såklart, känner mig avis bara.

    I januari skulle det starta en mammagrupp för omföderskor här och jag ska se till att gå dit, behöver träffa fler m små bebisar känner jag.

    Det skönaste denna gång är att tiden går fort. Med första kände jag mig mer fångad av situationen och det kändes så oändligt när det var jobbiga perioder. Även med andra eftersom de kom så tätt (1 år och 10 mån) så då var verkligen allt uppochner och det tog många år innan jag hämtade mig från 2-barnschocken. Nu känner jag mig tryggare och lugnare och de andra är så stora och jag vet ju att varje dag är som den är och att nästa dag kan bli både bättre och sämre.

    Ett tips om man upplever att dygnet bara är en enda röra är att börja notera sov och vakentider. När bebisen somnar och vaknar. Till slut ser man mönster och då kan man börja påverka lite åt det håll man vill. Det kan vara en skön känsla av lite kontroll på tillvaron.

    Allt har sin tid tjejer!


    Krickelin med Naemi skrev 2015-01-04 16:32:25 följande:

    Embla älskar att bada. Hon är en riktig kräkbebis och kaskadspyr ala exorcisten ganska ofta, plus småkräks hela tiden så hon behöver bada rätt ofta så det är tur att hon gillar det .

    Embla sover antingen i egen säng eller mellan oss(då sover hon bäst) från elva tolv på kvällen. Vaknar några gånger och äter och sover sedan djupt mellan 6-10. Hon har inga fasta nattrutiner. Ibland sover hon hela natten, nästa natt äter hon var 45e minut för att sedan äta varannan/var tredje.

    Angående depression så har jag mått jätte bra fram till nu. Jag känner mig inte deprimerad kanske men väldigt nere. Jag har nämligen fått så vansinnigt ont i mina leder. Fingrarna är hemska, tårna, "trampdynorna" och knäna spökar och axlarna börjar spöka oxå. Har googlat fram att det finns nåt som kallas amningsreumatism som verkar vara väldigt vanligt. Det enda som hjälper vad jag kunnat läsa mig till är att sluta amma och det vill jag inte. Förutom det känner jag mig fet och äcklig och min man har blivit sjuk igen


  • Myc

    Alltså OH my god! Vad jag är nöjd idag!

    Beställde en Graco lovin hug swing som kom idag. Efter en premiärminut i den somnade hon direkt. Hon har varit nöjd hela dagen sen dess och tex suttit i den när vi åt middag.

    Helt fantastiskt! Jag är så slut i min rygg och hon är inte superförtjust i att sova i Selet eller sitta i det för länge. (Har Ergobaby 360) hon blir så varm för jag är alltid rätt varm så hon blir sur av värmen och är ilsken när hon vaknar i Selet varm och svettig.

    Senaste veckan har hon varit galet gnällig och haft svårt att somna och sova någon längre

    Stund på dagen. Tills idag! Det känns som detta är precis vad vi behöver. Gungan gungar i 6 hastigheter och själva gungan har 4 lägen varav ett liggläge så hon kan sova i den. Tyckte den såg plastig ut på bilderna men den är verkligen rejäl hela ställningen.

    Det bästa är ju att den gungar av sig själv. Jag har ju en liten fröken som vaknar direkt vagnen stannar tex. Hoppas att hon lär sig sova i stillastående vagn framöver men just nu är det helt omöjligt, liksom när bilen stannar .

    Rekommenderas! Känner mig hoppfull inför att få vila ryggen och att få en nöjdare bebis. Bonus att syskonen kan gunga lite och ha bättre prathöjd med henne.


  • Myc

    Hej, kul att man kan tillföra nåt för nån , det gör mig glad. Känner också att man släpar runt i myskläder men jag kämpar emot. Köpte en leopardklänning (vadå ålderskris??!) i helgen och idag fixade jag iordning mig (fönade håret!! ????) och målade naglarna innan vi åkte och åt lunch ute samt shoppade lite. Känner att jag måste kämpa emot mysträsket lite också för att inte förloras . Känner starkt att det börjar bli dags att komma ut och träffa lite mer folk... Ingen som bor i Sthlm som vill ses i stan snart framöver?


    agneta77 skrev 2015-01-06 11:11:43 följande:

    Hej!

    Jag följer din blogg, och fy vad du har fått gå igenom.. :/

    Jag är också 37 år, har gått ner så jag väger nu 4 kg mindre än före grav, men jag har att ta av så det är bara bra. :) Kan ju inte påstå att jag känner mig som nån skönhet direkt hahaa! När sambon (snart snart äkta man... överraskningsbröllop på samma gång som dopet...!!) försöker sig på lite närhet så känns det som att ...näej,du måste skämta? Brösten hänger och ömmar och får icke vidröras av nån annan än bebis och mamma, hemorrojden som kom under grav verkar ha bestämt sig för att stanna för alltid, frisyren borde ha fixats för flera månader sen, luktar sur mjölk, går runt i gamla långkalsonger... åh, listan kan göras lång. Men det är väl det som är kärlek va, att han ändå vill vara nära.. <3

    Mm, jag känner mig också avis på mannen ibland, han har "bara" sitt jobb att sköta på dagarna, jag har BEBIS! (första barnet, kanske det hörs) ;) Men det börjar flyta på bättre och bättre. Du skriver alltid så vettiga kommentarer här, här kommer ett exempel: "....och jag vet ju att varje dag är som den är och att nästa dag kan bli både bättre och sämre." Så klockrent i sin enkelhet - exakt så är det ju. Det är lätt att börja tänka negativt när man har en dålig dag tycker jag, känns som att näej detta blir ju bara värre, men så är det ju verkligen inte. Det går upp och det går ner. :)


  • Myc

    Varit på återbesök idag och det var så skönt att prata av mig om blodförgiftningen. Behövde nog det.

    Fick p-piller att börja med nu eftersom lillan sover 7-9 h isträck varje natt så skyddar inte amningen ????! Max 4-6 h tydligen.... Jag vill VERKLIGEN inte bli gravid! Ska börja direkt!

    Vi har ju varit igång i några veckor...vore rena skräcken att bli gravid nu.


  • Myc

    Vad bra att du pratar om det! Jag mådde dåligt i många år efter andra barnet. Fick en enorm chock över förändringen och kände mig totalt isärsliten känslomässigt med ett ständigt dåligt samvete över båda barnen och deras pappa. Jag minns att jag fantiserade om att döda honom när han tog tag i mig i farten för att få en kram. På riktigt! Jag kände mig kvävd av alla krav och gick nog sönder litegrann då. Efter mammaledigheten körde jag på hårt m krävande jobb och var nära att kliva in i väggen. Blev allergisk mot stress efter dom åren och idag 6 år senare ser jag massor med faktorer som samverkade och skapade den situationen. Jag har ändrat en hel massa sedan dess men den största triggern var att få andra barnet så tätt (1.10) . Jag önskar dig allt gott och hoppas du får hjälp att hantera nuet och framtiden. Försök vara lite snäll mot dig själv bara och släpp in dom som får dig att må bra i detta! Samvetskvalen kommer att äta på dig även efteråt så se till att du får hjälp en lång tid framöver.

    Kram!


    Elmiina skrev 2015-01-09 10:03:37 följande:

    Jag går fortfarande in här och läser trots att jag inte har uppdaterat er om hur det går för oss. Jag har förlossningsdepression och är i ett stort mörkt hål utan ljus just nu. MEN jag har tagit det största steget och öppnat mig för min man så idag ska jag in på psykakut och få hjälp så att jag kan bli den bästa mamman jag kan för mina barn. Jag vågar skriva det här för att jag är anonym fortfarande och jag inbillar mig att ju fler jag berättar för (trots att jag inte ens känner er eller vet vilka ni är) så ska det kännas bättre.


  • Myc

    Ja inte lätt med kläder när vädret slår om hela tiden. Har precis köpt en ulloverall från Minimundus som är helt fantastisk. Jag är ju ullnörd . Köpte också en rånarluva i ull (mjukt fodrad som inte kliad) från samma ställe. Tycker att alla overaller blir knepiga i halsen så att det blir ett glapp där så den här skyddar ju halsen.

    Men ska jag bara ta bilen och handla så blir det bara några sekunder utomhus och då klär jag henne i en tunnstickad bomullsoverall från Kappahl. Har en åkpåse i bilstolen och en filt i den och då är det lätt att reglera när man kommer in i butiken.

    Ang att vara ute så har jag varit iväg ganska mkt. Hon ligger ju skyddad i vagnen och jag åker tex inte tunnelbana eller buss där samma luft cirkulerar hela tiden. Har varit i köpcentrum och även på restaurang. Hon har inte varit i närheten av folk direkt. Som Krickelin säger så är ju förskole/skolbarn den största smittorisken. Min stora tjej har haft influensa hela julen och lovet och har fått hålla sig på replängds avstånd och får inte vara nära förrän hostan gett sig helt.

    Ang vaccin så är vi väldigt kluvna. Vi valde bort routavaccinet tex. Det är ju inte taget beslut från socialstyrelsen än om det ska ges till alla och de landsting som hittills ger det gratis till alla bebisar har ett enda argument och det är att sänka kostnaderna för sjukhusen.

    Jag är faktiskt lite oroad över läkemedelsindustrins inflytande över vacciner och forskningen kring det. Vet inte vad jag ska tro egentligen. Vi har inte bestämt vilka vacciner vi ska ge än. Det enda jag vet är att det finns en stor konflikt mellan forskare i världen idag ang vacciner, deras verkan och biverkningar. Tycker det är obehagligt att man vaccinerar av gammal vana utan att ifrågasätta. Men jag kanske är löjlig. Är helt ointresserad av att skapa debatt, ville bara dela med mig av hur vi tänker. Alla får söka sin kunskap och fatta egna beslut helt utifrån vad man tror är bäst för sitt barn. Vi är dock lite osäkra och BVC får ju tex inte frångå Socialstyrelsens riktlinjer. Så de säger ju det de får/ska säga. Jag är faktiskt oroad över biverkningar över tid.


  • Myc

    Samma här 22-00. Hon är som övertrött men vägrar somna in.


    EnPetra skrev 2015-01-11 21:21:02 följande:

    ugh, jag blir knäpp på det här med nattning snart.. 

    Dottern blir kinkig och grinig runt 19 VARJE kväll, men att sova finns inte på agendan, även fast man lägger henne så tar nattningen 1,5 timme.. MINST. 

    Har försökt hålla henne uppe till iaf 20, så att hon ska somna snabbare i sängen istället. Men gå runt och bära på en skrikmaja är inte det roligaste.. varken för oss eller henne.

    investerade ju i bed rockers, som funkar ganska bra när hon väl har ro att somna. Men innan man kommer till den där ron... 


  • Myc

    Fy för mjölkstockning! Har varit nära men fått bort det innan febern kommit denna gång. Haft det 3 gånger totalt med mina andra barn. Hemskt! Jag KAN verkligen inte gå med feber. Skulle aldrig klara att gå så långt som 2.5 km, kommer inte ens ner för trappen hemma m feber!


  • Myc

    Idag fick vi höra första riktiga skrattet! Så härligt att höra henne klucka av skratt. 2 dagar före 3-månadersdagen.

    Här går allt sin gilla gång och dagarna rusar iväg. Jag tar det mest lugnt på dagarna.

    Ang vikten så gick jag ner allt ca 2 veckor efter förlossningen men nu har jag börjat gå åt andra hållet .

    Matlagning är ju min passion och fikar gör jag i mängder. Men orka! Man lever bara en gång och en degmage är ju också en mage. Har dock börjat gå långa promenader för att få lite flås och frisk luft.


Svar på tråden Barn födda okt-dec 2014