Barn födda okt-dec 2014

MYC: hur mår du?? Hoppas du fortfarande får vara hemma och att du slipper mer jox nu och i stället får en lugn och skön jul!

Det är ju olika hur man påverkar i underlivet efter en förlossning men du är (om det är en tröst) långt ifrån ensam även om jag beklagar att du sprack och har så mycket besvär. Trösten är att det kan hända så oerhört mycket  de veckor som kommer -mångas besvär går bort helt. För min del blev jag rejälv omöblerad förra gången även om jag inte sydde så mkt men hade besvär med försvagade väggar, öppenhet, ommöbblerat och muskler som känder helt lelösa. Det förbättrades egentligen hela tiden under 2 år och jag kände mig när jag blev gravid igen nästan "helt bra" men kommer nog ändå behöver operera mina försvagade väggar så småningom något jag dock accepterat så det känns inte "så farligt".

Den här gången känns allt mkt bättre redan förutom att jag verkar ha ett sår/flik precis vid mellangården som nog har gått upp och blöder till och från fortfarande (nöts när man ammar då jag ofta sitter i skräddarställning). Måste kolla upp det efter helgerna....suck! Räknar med att få operera mig så småningom men inget akut, detta är ju sista barnet för mig och det bör minst gå ett år innan man gör det iaf så jag har inte bråttom.

Tog säkert en 4-5 mån innan vi hade sex förra gången och blir nog något liknande den här gången. dels för att jag inte vill köra oskyddat (spiral vill min bm inte sätta in förrän efter tidigast 4 mån från förlossningen) men också dels för att jag fortfarande tycker att man lever i så kroppslig symbios med bebisen att för min del känns sex så himla främmande fortfarande.

 

Pell: Som Myc (och andra) redan sagt här uppe så behöver du nog inte oroa dig eller känna press att agera nu innan nyår. Du kan ju ta upp frågan nästa bvc besök och passa på och åk till apoteket och köp en pysventil nu innan nyår när de är stängt -vi använder inte den ofta men den är super när gaserna kommer.

Tror de flesta barn mer eller mindre har problem med gaser/bajs i början -tarmarna och magen är ju omogna även om vissa barn lider mer. Jag vet ju inte riktigt hur det är med ersättning men för mig som helammar så märker jag ibland att lilleman reagerar på vad jag har ätit och får det extra kämpigt ibland och då gråter han en hel del när bajs och fisar ska ut.

Mina barn har alltid bajsat 5-20 ggr om dagen i början men efter ett par veckor/månader stabiliserar det ju sig och börjar bli 1 ggr om dagen eller mer sällan -kan ju vara det som din lille är inne i nu -eller så är en förkylning på gång det vet man ju aldrig men enstaka snorkråkor är ju bara vanligt så det är först när det är riktigt täppt som man bör reagera med måttlig oro. Man kan prova att skölja näsan med koksaltslösning (använd en medicinspruta, lösningen köps på apoteket och läs mer här www.barnakuten.nu/bebisar/en-nastappt-bebis-kan-inte-andas-eller-ata/ ) bebis hatar det i stunden och man känner sig rätt grym men resultatet är strålande och hjälpte oss igenom den tuffa förkylning får lilla hade när han var 3 veckor.

Känner du dig fortfarande orolig prata med BVC så kanske de kan lugna mer !

med tanke på din resa under både graviditet och nu efteråt är det ju inte så konstigt att du känner dig både sliten och nere -saker blir inte alltid som man har tänkt sig med barn men det innebär ju inte att du inte får "sörja " att den första tiden inte blev som man kunde hoppas och det är kanske därför kroppen och psyket inte längre orkar hålla fasad. 

Det där med att gråta för minsta lilla låter som en lätt depression (been there) så se till att prata med någon om det så är bvc eller bara maken i första steget. Framför allt tror jag att du behöver vila och avlastning -kanske blir det "lättare" när vardagen rullar igång med skola/förskola till dina äldsta så att du får mer tid att bara grotta in dig och mysa med bebisen. ? Hoppas iallafall att nyår blir bra för dig och att du snart känner dig bättre <3

Här rullar allt på och jag tycker att det flyter rätt bra nu då amningen blir lättare och lättare även om den ju såklart fortfarande krånglar lite ibland då min lille ibland äter för ofta (hej utvecklingsfas/ökningsfas runt 5-6 veckor) och ibland får för sig att sova ett par timmar så att det till slut känns som om brösten ska explodera och man därför får pumpa....lite trixigt är det.

Skulle vilja kunna pumpa ur mer så att mannen kan ge flaska då jag börjar känna mig väldigt låst som inte kan vara från lilleman mer än max 1-2 h med gott samvete. Har dock svårt att få ut särskilt mycket när jag pumpar och vill ju inte heller tömma ur brösten om han blir hungrig direkt efter ..hittils har jag varit tvungen att mata med allt jag pumpar ur nästan på direkten så det blir inget att lägga till frysen...någon som pumpar som har tips på när det är bäst att göra detta för att få upp produktionen/spara mjölk.

Behöver bland annat snart åka in till stan för att göra en rotfyllning (oh joy) och nästa vecka har jag ett jobbevent jag behöver gå på på kvällen så det börjar kännas rätt angeläget att få snurr på detta.

 

Hoppas ni alla får en härlig nyår!! Jag själv ser fram emot att detta nyår kunna dricka champagne vid tolvslaget, vin till middagen, rött kött och frossa i ostbrickan! 

Min lille sover i babynestet bredvid mig och ibland på morgonen eller om han är extra närhetstörstande sover han hos mig direkt i sängen så att han kan använda mitt bröst som huvudkudde vilket verkar vara favoriten (vaktar maten haha). Han har eget täcke (spjälsängsstorlek) som jag lägger på "fel ledd" så att man kan stoppa in det under babenestet på sidorna som gör det lite svårare för honom att sparka bort det.

Sover ofta 3-4 h första passet och sen 1-2 h i stöten efter det. Somnar ofta om rätt fort så jag känner mig väldigt nöjd över det då jag oftast skrapar ihop en 7 h sömn själv per natt vilket känns fantastiskt bra även om jag såklart inte skulle ha något emot längre sovpass (låter härligt myc!!) men det är inget jag förväntar mig och jag bävar lite för att det, om han är som sin storasyster, blir än värre under de olika utvecklingsfaserna...

Finns en jättebra app som heter "wonderweeks" -(iphone i vart fall ) -står allt om de olika faserna och kan anpassas efter ens egna bf så att man får notiser och anpassad tidslinje -

Hej!

Ja min lille kan också känna om jag lämnar rummet (överlevnadsinstinkt kanske typ mamma glöm inte bort mig så att vargen tar mig hehe). På dagarna sover han lite varstans men allra bäst i sitt babyskydd med solskyddet uppe -blir lite ombonat där och han gillar att sitta upp när han sover, åker han vagn sover han där med men vi har inte använt vagnen så supermkt än. Ibland, typ ett sovpass om dagen sover han i min babybjörn eller sjalen -jag ser det som att han kräver att tanka närhet minst en gång om dagen mitt på dagen på så sätt. 

Under sjal-/selesovningen passar jag på och plockar och röjer hemma. Man kan göra det mesta ju förutom att dricka kaffe eller sitta still alltför lång stund. 

Jag har inte börjat med någon nattningsrutin än då jag inte tycker han är redo och ändå inte skulle kunna få honom att somna själv och sen lämna rummet -eller vår nattningsrutin börjar när jag går och lägger mig vid 23-tiden. Mellan 20-23 sitter mannen och jag framför tv:n och tittar på något tillsammans och då får han helt enkelt vara med oss och sova när det passar och amma hur mkt han vill.  Jag gör inget särskilt för att söva eller tysta ner just då. Mjölken är ju lite tunnare/mindre för mig på kvällarna och min taktik är att proppa honom full så att han sover gott på natten -verkar funka för han sover oftast runt 4 h när han väl somnar vid 23-tiden och det är den längsta sovningen på dygnet.

Tycker inte det är något problem med att få dagarna att gå än så länge men så har jag ju en storasyster som vill underhållas och ett hus att plocka undan i. När det blir en lugn stund brukar jag dock kolla på tv eller lyssna på en pod. I februari ska vi börja på lite mamma-barn-yoga men det är ju mest för min skull för att jobba med bäckenbotten och ha något att göra.

Här har ni en till som kämpar med vikten. Vägrade väga mig sista veckan men tror jag vägde runt 85 kg (minst!) vid förlossningen till mina 160 cm. Väger i vanliga fall runt 51-53 så ni kan ju tänka er... 34 kg mer -shit hur är det ens möjligt liksom ?

En hel del var ju vätska men jag tappade bara runt 10 kg direkt efter förlossningen sen har jag tappat lite stegvis nu under veckorna som gått men stod still över julhelgen. Ligger nu på 68 (så minst 17 kg borta) och har således ca 16 kg till att gå ner... Känns lite drygt men jag gjorde i princip samma resa med dottern. Då började jag dock inte tappa de sista 15 kg förrän efter ett år hade gått och jag slutade amma .

Min läkare sa att det var amningshormonerna som antagligt ställde till det för mig då kroppen höll extra hårt i kilona . När jag slutade amma kunde jag ju även köra lite hårdare med kosten så det är svårt att veta vad som var vad men men. Tog Ca 6 mån att gå ner de sista 15 från det men det gick !! Så alla går inte ner av att amma tyvärr -är rejält avis på de som gör det eller er som redan gått ner allt.

Jag mår väldigt dåligt över att vara så här tjock -är ju liksom rätt smal annars och är rätt liten (motsats till tjock benstomme). Ser typ ut att vara gravid fortfarande och väldigt mkt fett sitter på magen... Men men skam den som ger sig! Förra gången gick jag ner allt genom att köra Dukan-metoden rätt hårt. Det går ju inte att göra den lika hårt när man ammar men jag kör en light-version nu och har gjort ända sen jag kom hem från bb. Ni som är nyfikna på Dukan kan googla men i korthet så äter jag i princip inga kolhydrater och väldigt lite fett men mycket protein. Eftersom jag ammar ser jag ju till att äta precis så mkt kolhydrater som behövs för att undvika ketos och lägger till lite fett (därför går jag ju ner långsammare nu men man bör ju ändå inte gå ner mer än runt 0,5 kg i veckan när man ammar. ) Allt är en balansgång men hittills går ju grabben upp bra och jag verka ha tillräckligt med mjölk.

Man får ha tålamod tyvärr och försöka vara snäll mot sig själv även om det är svårt emellanåt. Men för Er som kämpar så kan ni veta med er att ni inte är ensamma i allafall...

vi har exakt samma som du (hade kunna skrivit inlägget själv ) förutom att min lille brukade bajsa jämt 10-12 ggr per dag men det har nu glesat ut sig till ett par gånger om dagen. Den senaste veckan har han haft mer magont -jag har läst att de som har kolikbarn rätt ofta upplever en försämring runt de här veckorna så min teori är att vi med barn som bara "normal/småkrånglar" kanske också får det tuffare nu ett tag. 

Man tycker så synd om de små när de har ont. Här brukar dock amning, napp och vyssjande hjälpa rätt mkt men det är ett par timmar varje kväll när man får kämpa lite extra.

Jag tycker att han verkar få mer problem när jag äter lök så det har jag i princip uteslutit ur kosten nu.

Någon annan som har någon teori /tips?