Vi som inte känner att vi passar in i de andra gravidtrådarna!

Hej!

Kul tråd! Jag är ny på Familjeliv och känner också att det är svårt att hoppa in där det redan förts diskussioner i månader. Känner mig inte heller så "gravid med stort G" som många verkar göra, tycker det är spännande och häftigt men det är också fortsatt svårt att ta in.

Jag är 35 år och väntar mitt första barn i mars nästa år. Träffade den stora kärleken (äntligen!) för bara ett år sedan och är nu gift med honom och har nästan gått en halv graviditet. Ja, det senaste året har varit minst sagt omtumlande. Jag försöker leva mitt liv ungefär som innan jag blev gravid, tränar lite av varje, äter som förut (om än mer... :) ) och försöker inte utnyttja graviditeten för att få min vilja igenom hemma. ;)

Hoppas vi hörs vidare! :)

@Fjärilslätt: Usch, det låter inte roligt att bli så dålig. :/ Jag har än så länge haft en bra graviditet med lite trötthet och hunger som uttalade symtom. Hoppas att du snart mår bättre och får njuta av resten.

Kul att vi börjar bli en skara! :)

Jag har varit på RUL idag och allt var bra. Lättnad då jag har haft ont i ena sidan av magen och ryggen några dagar. Men det var tydligen vanligare att man bara hade ensidigt ont från ligament eller "växtvärk". Man lär sig nåt nytt varje dag...

Vi vet nu att det är en kille därinne. Jag som mest haft tjejnamn innan får nu några månader på mig att tänka ut bra killnamn. Ska bli roligt! Han har redan 4 äldre tjejkusiner, så han blir nog omhuldad. :)

Känns inte så overkligt längre, men har svårt att ändå tro på riktigt att allt ska gå vägen. Det borde det ju, men jag försöker vara lugn, ta varje dag som en bra dag och njuta av stunden. Inte helt lätt att se sig själv som mamma tycker jag. :)

Häftigt med tvillingar! Jag hade hoppats på det, men visste redan i v 6 pga av ett VUL efter blödningar att det "bara" var en knodd där. Tror också det kommer bli toppen när chocken lagt sig. Är det första eller finns syskon? Vi har förresten samma BF. ???? Spännande!

När jag var hos bm i veckan hördes hjärtljuden men det var svårt att följa dem eftersom han därinne inte var still. Så det var svårt att mäta "takten" men dom hördes ju stundtals. :)

BF 25 mars -15, första barnet.

Jag är för tillfället på bröllopsresa och spenderade första dygnet med att vara magsjuk. Rätt lindrigt, men fick mig att tacka "nån" för att jag inte mått något illa under min graviditet. Lider verkligen med er! Även ni som har foglossning såklart!

Grattis!

Vi berättade också tidigt för de vi träffade. Först för närmsta familjen, var i v 6 då tror jag. Sen fick jag blödningar och då var jag ledsen på jobbet etc, så det var svårt att dölja. Jag är en riktig känslomänniska som har svårt att inte berätta eller visa "saker". Sen att jag aldrig tackar nej till ett glas vin gjorde ju att det kändes rimligare att berätta när vi träffade kompisar än att hitta på nån ursäkt om att inte dricka. Det kändes skönast att vännerna visste, om nåt skulle hända. Nu har jag precis passerat 22 veckor och har även lagt ut en semesterbild på FB som var svår att misstolka. Det får liksom bära eller brista. :)