Vi som inte känner att vi passar in i de andra gravidtrådarna!

Nenne79 Vad skönt att det gick bra på ul Jag kånner att jag kan andas ut lite efter det. Men alltid får man nya saker att oroa sig för.. Men försöker att njuta i alla fall

Igår var det full fart i magen på skrutten. Så mysigt när man börjar känna lite rörelser. Men ännu bara på insidan

Hur långt gångna är alla? Jag har kommit in i v 18, men ändras säkert på rul.

Det är en jobbig känsla. Så tänker jag också inför rul. Sist så sa jag högt i rummet att bebisen var död! Det såg ju ut som det. Men hon fyller 2 nästa månad så det gick bra . Men kan man ha sådan "tur" ytterligare en gång?

Beklagar ert mf Kan inte säga att jag vet hur det är då jag aldrig haft något (vad jag vet i alla fall)

Nu hoppas vi att allt går vägen och att det ser bra ut

Just nu så känner jag mig totalt ogravid! (Förutom magen som svällt upp så jag ser ut att vara i 7e mån och lite sprattel )

Jag känner mig snarare höggravid än ogravid. Har gått in i v 23 nu och känner mig stor som ett hus, blir illamående om jag inte äter eller dricker ofta, har fått åderbråck fulla benen och givetvis så fick jag även på ena blygdläppen, vilket lett till ständig smärta i nedre regionen och stundtals känns det som om allt är på väg ut... Hmm var det nått mer tro?? :)
Samtidigt så är jag såklart överlycklig över det liv som lever där inne, fastän jag återigen blir tjock och finnig... :) är inte heller någon som bara går upp några kilon utan de smyger sig på och sätter sig fast :)

Guckin, det är inte konstigt om du är lite orolig då ni haft ett missfall nyligen. Jag tycker att jag varje graviditet har nojat och trott att ngt varit fel fram tills ultraljudet (har även trott varje gång att jag bara inbillat mig graviditeten), så härda ut tills du sett knytet och förhoppningsvis så kommer allt vara precis som det ska då!! Kram :)

Jag tror att man är expert på att noja upp sig över små saker som man gör om till stora orosmoment. Det är bara att hänga på tåget så når man till slutet ändå. Som sagt, efter ultraljudet tror jag att du kommer ha lättare att njuta av situationen och gilla läget :) nu i vecka 23 känner jag mig avslappnad och säker på att det faktiskt är ett knyte därinne och inte bara en bullmage! :)
Jobbigt med sjukskrivningen men samtidigt är det nog något kroppen din behöver! Förstår att det blir för mycket tid till funderingar och att det blir lätt att du stressar upp dig över dessa. Men sedan om du känner dig extra orolig så ring barnmorskan din.. Har du precis genomgått ett ma så är det nog normalt att vara orolig och det ska hon kunna hjälpa dig med, både genom att ge dig lite mer tid och stöd samt att man i vissa fall kan få göra ett tidigare ultraljud just för att man är orolig. Det vet jag iaf att en släkting till mig fått göra. Med första barnet blev jag orolig då hon inte rörde sig (var senare i graviditeten) och vi fick direkt komma in och göra ultraljud! Så ring henne om du känner dig extra orolig!

Ja dessa överblivna kilon är riktigt dryga. Gått upp 20+ på de tidigare två graviditeterna och det är knappt att ungens vikt har försvunnit efter förlossningen. Så det har varit en kamp tillbaka varje gång till ett sundare leverne (på något sätt är det lättare att godta att man äter kakor och godis för man är ju ändå gravid/har ju ändå fött ett barn) :)

Åderbråcken kom ganska tidigt och det i underlivet har jag haft sedan typ v 14 kanske... Bara att gilla läget och hoppas att den delen återgår till det normala efter förlossningen :)

Haha jag ska alltid skriva noveller då jag väl skriver :)

Jag har gjort ultraljud, beräknat födelsedatum framflyttat 4 dagar till 25 mars. Och det är tvillingar. Jag kommer få panik! Nån som har/väntar tvillingar? Kanske bara lite chockad nu men det känns jätteläskigt. Alla såg iaf ut att vara friska och må bra

Har du egen apparat eller lyssnat hos en barnmorska?

Här får man inte lyssna fören efter vecka 25 någonting just för att det är svårt att hitta. Kanske är bäst så man inte går och oroar sig i onödan