Fy vilken hemsk kväll och natt jag haft med förvärkar som satte sig i ryggen och i sidan av magen dom kom med jämna mellanrum från kl:18 till 04 på natten ingen alvedon eller varma dushar hjälpte vet inte hur många gånger jsg dusha varmt, men lyckades somna två timmar och nu har det släppt. Kommer bli en lång dag i dag
Nu har här hänt grejer. I tisdags kom slemproppen i omgångar och jag fick kraftigare sammandragningar. Natten blev lugn och på onsdag morgon började oregelbundna värkar. Under förmiddagen blev värkarna kraftigare och mer regelbundna. 12.37 kom äntligen vår lille son.
Jag ser fram emot att graviditeten ska ta slut, fast det är min sista med :) Har varit en otroligt jobbig graviditet och jag har känt mig mer sjuk än frisk. Så jag ser med glädje fram emot att få belöningen sen!
Var hos bm idag och gick gråtandes därifrån. Har kämpat med mitt järnvärde redan i början av graviditet och mått så illa av både järntabletter och graviditet som till slut utvecklades till magkatarr. Järnvärdet har pendlat hela tiden och nu idag låg det på 95 i hb och för två veckor sen hade jag lyckats ändå få upp det till 106. Så det har sjunkit trots flitigt försök till att hålla en jämn nivå. Jag har ett planerat snitt inplanerat om två veckor och så svag som jag känner mig nu vet jag inte hur sjutton jag ska orka...Är livrädd att jag ska förlora blod eller att jag överhuvudtaget kommer kunna repa mig när jag knappt tar mig igenom dagarna nu.
Har någon av er här inne erfarenhet av järndropp eller injektioner? Har frågat bm flera ggr under graviditeten om jag bara inte kan få det då det tydligen ska verka snabbare och inte ge biverkningar på magen. Är det några andra risker tro? Hon har inte gett mig nåt svar och sa bara att jag skulle testa att ta järntabletter ggr två per dag. Känner mig så överkörd och helt slutkörd ärligt talat. Orkar inte ens gå ut med hunden som det är nu.
Sen funderar jag mycket på det här med sf mått och kurva. Under den här tiden har mitt sf mått pendlat väldigt mycket. Från att i början ligga över normalkurvan till att dala långt ner under normalkurvan i mitten av graviditeten ungefär. Nu helt plötsligt hade jag sf mått 35 (vecka 37+0) och steg till över normalkurvan igen. Hennes kommentar var bara "ja du följer ju din kurva"....Gör jag? hehe. Ser ut som en jojo..ingen struktur alls i hur magen växt och jag känner mig gigantisk denna gång mot första barnet.
Många tankar som snurrar nu och jag kanske är extra hormonkänslig så här på slutet men just denna utmattning jag känner nu tar kål på mig. Att inte få sova på nätter pg a ont överallt, myrkrypningar i hela kroppen, illamående och ständigt yr och matt gör att jag inte känner mycket glädje alls. Och så oro inför snittet på det.
Så nu har jag klagat av mig..Sorry för ett så tråkigt inlägg. Hoppas ni andra har lite mer energi nu när det börjar dra ihop sig för fler bebisar här i tråden :)
Vincere; jag har kontorsarbete som verksamhetssamordnare så inget riskfyllt arbete. Mina tidigare graviditeter har jag tagit semester 1månad innan BF men denna gång är jag den enda med inkomst i familjen o känner att jag behöver jobba så länge det går...
Hilda07; låter som att du har haft det jobbigt! Jag kände mig sänkt med 114 i Hb o avundas dig verkligen inte! Men trots mitt nu bra Hb så orkar jag ändå inte fysiskt att gå ut med hundarna, så det är helt förståeligt att du inte orkar. Låter även som om du blivit väldigt dåligt bemött o när du får kraften åter tycker jag att du skall ge din BM feedback som heter duga!! Känns som om hon inte riktigt haft kompetens att mäta ditt SF-mått lika varje gång... För inte kan det vara korrekt när det pendlar så som det gjort o hon ändå påstår att du följer din kurva... Kanske finns ngn annan BM du kan få ett andra utlåtande av gällande ditt järnvärde o intravenöst dropp?
Kelsson; Förstår att det bara var jobbiga besked du fick!! Även om det mitt i bedrövelsen var positivt att allt ändå "var bra"... Du fick inga tips vad som kunde underlätta något för dig?
Hilda07/ det var så jag hade det tror helt klart att det är förvärkar då dom kan sitta i ryggen mer en i magen. Hoppas det e på G mina avtog ju på natten. Kram
Hej! Här händer det lite grejer. Har blivit någorlunda frisk från bihåleinflammationen. Kl ett började jag få starkare förvärkar o kände ett litet knäpp. Satt mig i sängen & så rann det. Rosafärgat vatten. Ganska svaga värkar som kommer med jämna mellanrum. 3-5 min, så nu är vi på G in till förlossningen. 10 mils landsväg att åka :) Wish me luck, hoppas det blir en bebis idag!
Hur går det för er andra?? Några känningar?
Jag mår jätte bra i snittet har varit uppe och dushat och rört på mig ett par timmar efter, känns som en jobbig träningsvärk i magen och lite efter värkar men är så nöjd med att jag valde snitt, helt rätt för mig, lycka till snart har ni andra era små bebisar :)
Fick en rejäl förvärkar på jobbet vid 16, maken hämtade mig 1640 o sedan har jag fått rejäla sd/förvärkar med 2-8min mellanrum...nu har jag lagt mig för att vila, får se om de avtar eller tilltar... Är det något kom det verkligen som en blixt från klar himmel!! Ska nog packa väskan oxå...
Kelsson, i morgon har du dagen D, härligt!! 
Är du packad o klar? Jag har oxå lite svårt att ta in att en bebis snart kommer, beror nog mest på att jag inte varit ledig innan o kunnat gått upp helt i tanken på det.
Emtfb; hur går det för dig? Det har varit tyst ett tag...blev det barnkalas eller BB för er i söndags? 
Hilda; hur har det gått med ditt låga järnvärde, avstod du järninjektionen? Får jag vara nyfiken o fråga varför du är planerad för snitt?
Famnen; hoppas klådan beror på hormoner o inte leverpåverkan!
Här har jag vilat o duschat varmt o det har lugnat sig men förvärkarna är tuffare nu!! Vi får se vart det tar vägen. Känns som att jag gärna skulle ta en förlossningsstart på morgon/förmiddag istället för i natt så att dottern är största delen på dagis. Grannen än den som kommer ta hand om henne när dagen kommer, vi har ju ingen släkt där vi bor o min mamma fick en op-tid o måste vara hemma o kurera sig så hon kan inte resa till oss.
Grattis till alla bebisar! vår tös kom som planerat i torsdags och snittet gick bra. Är redan hemma och ammar mest ;)
Jag har åkt på en komplikation efter snutte inte så roligt dom har glömt en bit moderkaka kvar så jag började stört blöda och har legat på sjukhus men nu är vi hemma och myser igen har börjat ge ersättning då lillen inte är nöjd och blir mätt så nu sover han bättre och går upp i vikt som han ska och är uppe på sin födelsevikt. Helt sjukt han blir 14 dagar i morgon
Jag saknar inte graviditeten men förstår vad ni menar. Här blir det heller inga fler barn och det känns lite sorgligt att den tiden i livet då är förbi eftersom det är en sån stor händelse.
Här är tjejen snart 1 månad! Oj vad tiden går. Det flyter på bra!
Har en fråga till er andra angående avslaget...Är det verkligen normalt att blöda rött fortfarande efter snart 4 veckor? Det är inga stora mängder men ändock rött blod dagligen.
En annan mindre positiv upptäckt denna gång är att viktminskningen inte alls gick så där i rasande fart som sist. Har fortfarande stor mage och tycker inget händer på den fronten trots magkördel, amning och dagliga promenader. Förra graviditeten hade jag tappat alla kg när jag kom hem från bb i stort sett...Tips?! Hur har ni andra det?
Hur mycket skriker era bebisar? Kanske är en konstig fråga...men...Vår första hade nämligen kolik och jag börjar undra om inte denna lilla bebis har börjat få det med...Vet inte vad som är normalt men hon har skrikit nu en period varje dag i timmar. Ibland natten (sist mellan kl 1 till 05) och oftast kvällstid runt 22-00. Eller som idag börjar oroligheterna redan 15.30 med att vilja amma extremt mkt och inte komma till ro och sen vid 19 började själva skrikandet trots att jag är lyhörd och ammar på minsta lilla kommando. Har suttit och ammat i stort sett hela dagen. Har massor av mat och hon går upp jättefint i vikt så det är inte att hon är hungrig.
Testat windi pysventil idag efter rekommendation ifall hon har gaser men det verkar inte vara det heller.
På första dottern märktes det så väl att det var magen hon hade ont i men här vet jag inte riktigt. Verkar bara väldigt missnöjd och skriker.
Hoppas innerligt att det inte är kolik...var hemskt sist och gick inte över förrens efter fem månader ca.
Hilda07: Här har lillebror bara varit nöjd när han har fått vara i famnen på mig. Han har också haft perioder på kring en timme då han bara gråter men jag har kommit fram till att här beror det på att han är trött o kan inte somna.
Men märker du att gråten beror på magen (bebis drar ihop sig och med andra tecken visar att det är magen det sitter i) rekommenderar jag att du försöker lämna bort saker från din kost som kan orsaka magknip (som kaffe, lök, broccoli etc) och kanske till och med går så långt att du ett tag bara äter rent kött o grönsaker utan mjölkprodukter eller ägg. Blir bebis bättre kan du sakta börja återintroducera saker i kosten igen med en sak i taget och börjar bebis gråta igen vet du att du bör undvika den produkten under tiden du ammar.
Mammamia86: Stort Grattis till lilla prinsessan!