Sserena86 skrev 2014-12-03 09:38:41 följande:
Tack Fiiia! Jag har bestämt mig för att dela upp graviditeten i delmål, för annars kommer jag att oroa sönder mig..
Det är smart att dela upp det i delmål, men jag lovar att du kommer oroa sönder dig hela vägen ändå hehe.. Det verkar genomgående för alla oss preggisar! :P
Sserena86 skrev 2014-12-03 09:39:42 följande:
Jag har inte riktigt orkat hänga med i den här tråden sen vårt missfall, kan inte ni andra uppdatera lite om hur ni ligger till och hur era graviditeter har varit hittills?
Är i v. 14 nu (13+4), gjorde sista delen på KUB igår och fick se en jättefin liten bebis som "hoppade" runt där inne och superlåga odds för kromosomfel och missbildningar. Hjärtljuden var de finaste jag hört! Både BM och mannen sa att bebisen DEFINITIVT har mannens haka, det var det mysigaste jag hört! Inte för att han har särskilt snygg haka, utan för att det faktiskt är en liten person där inne, som är hälften av oss båda. Vi har alltid sagt att vi längtar efter en liten "oss". :)
Men först NU när jag sett allt detta börjar jag tro på det kan jag säga.. Och jag har aldrig behövt gå igenom ett mf ens! Så vi finns här när du behöver nojja lite, det är helt normalt ;)
Graviditeten hittills har varit rätt pissig men det känns som att det är på väg att vända nu, hade hemskt illamående, fick dropp på sjukhus och rasade i vikt. Har fått utskrivet näringsdrycker som hjälpt samt en otroligt förstående och omtänksam make <3
Får blodförtunnande sprutor pga en kärlmissbildning jag har som ger ökad risk för blodproppar, sprutorna gör förbannat ont varje gång (både stick och sen när lösningen sprider sig i kroppen), och min man är så modig och ger mig den i magen varje kväll <3
Jag var tvungen att sluta äta en medicin jag hade för att bedöva symtom för en hudsjukdom jag har, och utan dom är huden full med utslag och blåsor på HELA kroppen, så jag blöder, klådan är extrem och sömnen funkar inte så jag är sjukskriven på heltid fram till årsskiftet. Nästa vecka får jag äntligen komma till en gynexpert som ska hjälpa mig med jätte-cystan dom upptäckte vid cellprovstagningen i v. 5.. Har jäkligt ont i magen av den och det påverkar också sömnen såklart. Cellprovet visade förändringar men fick veta att de inte gör något åt det under graviditeten utan ska tillbaka om ett år och då ska de ta nya prover.
Det var min LÅÅÅNGA historia hehe, förutom det jobbiga så är man såklart himla lycklig över bebisen och vilken underbar partner man valt som pappa <3
