Föda ut mitt barn vecka 17. Hjälp!

Är gravid i vecka 17, och hela graviditeten har varit en ren känslomässig resa där vi trott att missfall är ett faktum hela tiden.

För några veckor sedan, fick vi reda på att orsaken till blödningarna är en blödande moderkaka. Samtidigt fick vi dåligt resultat på KUB vilket resulterade i ett fostervattensprov som togs i onsdags.

Ja, jag vet om riskerna och resultatet blev vattenavgång. Någonstans i hinnan läcker det vatten ur ett hål.

I fredags fick vi domen. Knappt fostervatten kvar och är det inget mera vatten på måndag så rekommenderar specialisterna ett avbrytande av graviditeten.

Jag är i vecka 17 nu. Visst graviditeten kan fortsätta med lite vatten. Men har inte barnet fostervatten så kan den inte öva lungorna, lungorna utvecklas inte och det som händer vid en födsel är att barnet kvävs till döds för den kan inte dra in syre i sina lungor.

Vi har en chans att det blir bra. Men den chansen är nära noll.

Varför jag skriver här är att jag vill veta från början till slut hur ett avbrytande går till.

Gör det lika ont som vid vanlig förlossning?
Levde barnet när det kom ut?
Får man begrava barnet på sin egen mark eftersom det räknas som foster?
Annat vi ska tänka på?

Vi har bestämt oss för att göra detta till en fin stund för vårt barn. Men jag tkr det är jobbigt. Jag känner hur barnet sparkar och ibland känns det som om jag ska gå under.

Jag har gråtit och gråtit, brutit ihop. Tur är jag på sjukhus om förlossningen skulle sätta igång. Men jag är rädd för hur jag kommer att må efteråt.
Hur gör man för att gå vidare?
Hur snabbt kan man bli gravid när man varit gravid i 17 veckor? Eller ska jag ens fundera på en ny graviditet redan nu?
Hur länge blöder man?

Hjälp :(

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-10-06 17:20
Hej igen.

Ja, vad ska man säga.

Idag var vi på ett ultraljud och vattennivån har stigit igen.
Så det kanske finns ett hopp ändå.

Jag är chockad och ett hopp har vuxit inom mig.

Jag hoppas hoppas hoppas att det blir något bra.

Håll tummar och tår. Vi kanske får vårat efterlängtade barn ändå!