SupersurasunkSara skrev 2014-10-19 10:56:04 följande:
Att få bra betyg klarar mina barn ändå. TROTS att de, stackars krakar (enl ditt sätt att se på det) har varsin matlagningsdag i v som de själva får planera och se till att allt finns hemma till, den ena plockar in disken varje dag, den andra har två dagar då hon ser till att det tvättas en maskin tvätt.
Dessutom hjälper de till med en del annat också om vi ber dem. För någon dag sen tog den yngsta (15 år) eget initiativ till att storstäda vardagsrummet.
Alla får göra som de vill, men att curla barn genom att ta hand om allt hemma är inte bra anser jag.
Kan berätta om min kompis också, hennes barn har betydligt mer att göra hemma än mina. De har dessutom en stor trädgård och pool som ska skötas. Hennes 15 åring (som förvisso har intresset) lagar mat varje dag och planerar inköpen till det.
Hennes 20 åring och hennes 22 åring gjorde också mycket när de bodde hemma, ja 20 åringen bor hemma men i eget litet hus på gården så han sköter en del trädgårdsarbete och det mesta med poolen, och hennes 22 åring har idag ett mycket bra jobb med bra betalt. Hon och hennes sambo köpte förra året ett radhus i en förort till Sthlm, inte helt billigt alltså och ska nu ha sitt första barn.
20 åringen har också ett bra jobb om än inte hans drömjobb, men ett jobb är ett jobb i väntan på att drömjobbet dyker upp.
Båda har alltså klarat sig mycket bra (och har det fint hemma med) trots att de fått göra en hel del hemma. Tvivlar inte ett dugg på att 15 åringen kommer att klara sig bra också.
Alla tre har dessutom ett socialt liv.
En del klarar inte att göra så mycket utan kan bara koncentrera sig på några saker i taget och då ska man så klart låta dem prioritera skolarbetet, men de allra flesta tonåringar klarar mer än så och många tycker dessutom om känslan av att bidra och vara en aktiv del i att ALLA i familjen ska ha det bra.
TS, gör din man det som du anser att tonåringarna annars hade klarat när ni har dem? Eller är det du? Kräv att han eller de gör vissa saker isf, du ska inte behöva göra allt för att de är lata/inte får något krav på sig.
Hej. Nja, min man gör nog inte allt som jag tycker att de borde klara. Dock så har läget förändrats något till det bättre sedan jag skapade tråden. Jag ändrade lite egen inställning. När det sett ut som kriget farit fram hemma så har jag sagt till honom och sa att han får ta hand om det om han inte föredrog att säga till barnen. Han fixade det några gånger men fick sen nog och tog tag i barnen. Det får mig att inse ännu mer hur mycket jag har ordnat med tidigare. Kommer att fortsätta med samma strategi. Givetvis inte in i absurdum men bara så att jag känner att jag inte behöver agera hushållerska varje dag.
Det jag egentligen tycker är mest tråkigt är att jag anser att man inte hjälper barnen genom att frigöra dem från ansvar. Man behöver lära sig att ha krav och att ställa upp på varandra. Men eftersom att det inte är mina biologiska barn så får vi hitta en medelväg istället...