förlorade en av tvillingarna.. funderar på att försöka bli gravid igen snabbt
Anonym (Vill bara väl) skrev 2014-09-07 18:30:41 följande:
Men det nya barnet skulle bli älskat av hela familjen + lindra sorgen.. Var i ligger felet?
Inlägg från: Anonym (Sara)
|
-
Man ska inte fatta så stora beslut medan man sörjer.
-
Om man resonerar som du, att det nya barnet ska få den kärlek som var menad för barnet som dog, så blir det ett ersättningsbarn.Aquavit skrev 2014-09-08 14:14:44 följande:
Huruvida ni orkar med ett barn till tätt inpå, det vet jag inte, och det kan ingen svara på utom ni.
Men jag förstår att ni vill.
Av alla de som svarat här ovan och tycker ni ska vänta skulle jag tro att ingen har förlorat ett barn själv.
Det handlar inte om att ersätta ett barn. Det andra barnet kommer inte få sorg eller känna sig ledset över att det föddes bara för att en annan dog. Inget kan ersätta ert barn som dog.
Men, ni var inställda på att få tvillingar. Det handlar om att ha den familj man var inställd på.
Vi förlorade vår andra son strax efter födseln. Livet sattes på paus, det var som om allt stannade upp, det var ett stort hål, det var inte så det var meningen att livet skulle vara. Att få ett syskon var inte alls ett sätt att bearbeta sorgen, eller komma över den, utan något som kändes nödvändigt för att fortsätta leva. Lillasyster som kom ganska precis ett år efter sin brors död, gjorde så att livet gick vidare. Men sorgen efter barnet som dog finns där, alltid.
Min första tanke när vår son dog var att aldrig ville jag vara gravid igen, aldrig ville jag riskera att gå igenom detta igen. Men sen insåg vi att vi inte ville att ansvaret för att vår familj stannade upp skulle ligga hos honom. Sorgen skulle alltid vara större om vi inte kunde klara av att gå vidare.
Så nej, ett syskon till är ingen ersättare. Det är någon att ge all den kärlek till som var menad för barnet som dog. Att fortsätta leva.
Om ni verkligen känner att ni vill ha ett barn till och orkar, så kör på det. Ingen annan kan tala om vad som är rätt för er.
Alla barn förtjänas att älskas för sin egen skull, de ska inte få överbliven kärlek från någon annan. Det döda barnet älskas väl fortfarande för den delen, så var finns den överblivna kärleken, menar du?
Sedan ditt snack om att ansvaret för hur livet blir ska ligga på barnet, vad är det för något? De vuxna har alltid ansvaret för sina egna liv, lägg inte det på barnen.
Barn ska födas för att man vill ha barn, inte för att lindra sorg, eller ta ansvar för att föräldrarnas liv ska kunna fortsätta. -
Jag har inte gått igenom det ni gått igenom, så jag vet inte hur det känns. Men jag har barn, och förstår att det måste vara en oerhörd tragedi att förlora ett barn.Anonym (Vill bara väl) skrev 2014-09-09 10:00:07 följande:
Jag förstår precis vad sara menar. Vi har båda förlorat våra barn och det är ett hål i hjärtat. Vi kommer aldrig glömma våra barn dom öppnar dörrar i våra hjärtan. Men en ny dörr kan öppnas med ett nytt barn. Även om en dörr alltid kommer stå och slå.
Visst kan det vara fel att skaffa barn i syfte att lindra sorg, kanske en desperat handling i sorg. Men visst kan det också handla om att man har kärlek o plats för en ny individ i sitt liv. Och att det i sig inte har med sorgen till den förlorade att göra.
Saknar o älskar mitt förlorade barn så mkt. Så ledsen att du inte fick stanna hos oss
Klart ni ska skaffa fler barn om ni vill ha fler barn, men nu, mitt i sorgen, så tror jag inte att du riktigt vet om du vill ha fler eller bara ersätta ert förlorade barn/lindra sorgen. Att du redan nu, när du borde vara mitt uppe i sorgearbetet, har en ny bebis samt två syskon och en man som också sörjer, vill ta på dig ännu mer, är för nig en gåta. Ta hand om din underbara familj, och ge all din kärlek till dom.
Just det att du har så bråttom, får mig att tro att det handlar om det senare.
Man har stor glädje av sina syskon fast det är några år emellan.