På förskolan där mitt barn går, så måste båda vårdnadshavarna skriva under på vilka som får hämta. Skriver inte båda under, så går det inte igenom.
Mitt barns pappa hade agg mot min nya, samt mot min mamma.
Det slutade med rättegång med utgången att jag fick ensam vårdnad då pappan inte var samarbetsvillig.
Den förskolan har inte den rätten enligt lag.
Pappan kunde lika gärna ha vunnit.
Då informerar man förskolan att man kräver att de följer lagen eller så kommer man att göra en anmälan.
Det vet inte du.
Visst. Så du var med om en totalt oprofessionell rättegång där varken domare eller nämndemän var yrkesmässiga. Inte konstigt att du tror att det är som du tror.
Jag tror du missade att det var pappan som försökte styra vem som fick hämta på mammans (-) tid. Och bla därför blev han av med vårdnaden.
Jo. Det var det jag gjorde... Men i ditt första i lägg låter det som om anledningen till att han förlorade vårdnaden var direkt sammankopplat till att förskolan ville ha bådas underskrift. Men det kanske inte var så du menade att det skulle uppfattas?
Vad har otrohet med föräldraskap att göra?
Återigen. Det står ingenstans att ts varit otrogen. Det står att han träffat en annan kvinna medan han var tillsammans med barnets mamma och att då lämnade henne för den ny kvinnan.
Det kan hända vemsomhelst.
Kanske var han otrogen också, så kan det också vara. Men vi vet faktiskt inte så då ska vi inte fara med osanning.
Menar du på att man aldrig får lämna sin partner efter det att man skaffat barn? Och att om man ändå gör det bara ska acceptera att den som blivit lämnad hämnas?
Här är mitt svar:
Nej, inte så. Men med barn med i bilden så kämpar man in i det sista. Man testar allt innan separationen blir ett faktum. Att bara lämna för att man anser gräset vara grönare på andra sidan, så gör man bara inte. Då var man inte mogen att bilda barnfamilj.
Föräldrar ska ha skygglappar för alla, förutom för sin sambo - tillika barnets andre förälder.
jag är lika fundersam över detta.
Många förhållanden spricker just för att kärleken inte finns kvar och ofta kommer det en ny in, det behöver inte vara otrohet, känslorna kan ha funnits där utan att man tar steget till otrohet.
Ska man alltid då ha rätten att diktera villkoren över den andras liv?
Så en person som vantrivs i sitt förhållande ska inte få gå vidare, än mindre träffa en ny.
Jag tycker också att man inte ska stöta på upptagna män/kvinnor. Men i de fall där jag vet att detta har hänt, så vet jag också att förhållandet varit risigt och det var bara en tidsfråga innan det tog slut, dvs personen ifråga var bara upptagen på pappret och inte känslomässigt.
på såna som du.