Fler som planerar barn 2015?

Alltså shit vad ni jämt skriver MASSOR när jag jobbar eller inte har tid av annan anledning, och så får jag läsa ikapp massor ;)

Jag köper mina tester på billiga-tester.se, kommer inte ihåg vad de kostar, men det har erbjudanden när man köper större pack :)

Jag och min man träffades första gången när vi började i 7an för 11 år (?) sedan. Vi gick i samma klass i både högstadiet och gymnasiet. Nu är vi tillsammans för tredje gången och gifte oss i somras :) Denna gång har vi varit tillsammans i 6 år och 2 mån :) De andra gångerna varade det i ca 11 månader och 6 månader. 
Tycker som de flesta av er att längden på förhållandet inte är det viktigaste. Många som varit tillsammans i evigheter har lika stor risk att bryta upp. Och jag visste redan första gången jag och min man var tillsammans att han var mitt livs kärlek ;)

Spännande med att var stödfamilj! Det är något jag tänkt på mycket, men samtidigt inte vet så mkt om. Tror inte att min man skulle vara så intresserad av det i dagsläget, men kanske någon gång i framtiden :)

Jag träffade min sambo på krogen. Var en gemensam vän som introducerade oss, han drog raggningsrepliker om hästar (han har alltid vart med och skött sin systers) och hade tidigare under dagen haft sadelutprovaren ut så de bubbla han om

På den vägen är det ;) Nu sitter vi här med hästgård (som visserligen bara jag äger).

Hur länge man har varit tillsammans har inte så stor betydelse skulle jag vilja säga. Så länge man känner att man kan sammarbeta diskutera o leva med varandras brister, för när ett barn kommer till världen får man verkligen börja sammarbeta och har man problem sen innan så löser inte ett kärleksbarn dem.

Jag och min man hade varit tillsammans i 3 månader när jag blev gravid trots p-piller. Vilket vände våra liv upponer totalt. Ingen av oss var redo för de, han var 21 o jag 23. Jag har väldigt mycket problematik i min familj med barnlöshet så när detta hände kunde jag bara inte förmå mig att ta bort de. Vilket han förstod, så vi fick göra de bästa av situationen och verkligen ge det ett helhjärtat försök. Idag 4 år senare står vi här gifta med hus och planerar syskon och är kärare än nånsin. Vi gifte oss i juni. Men Vi hade verkligen tur att vi funkade ihop för då kände vi inte varann så egentligen var de ett lotteri men magkänslan sa mig att den här killen är bra det här kommer nog funka så vi måste försöka och titt så bra de vart. :)

Jag och min sambo har inte ens varit ilag ett år, men vi har känt varandra i ca sex år. Vi var vänner och har umgåtts tillsammans med hans ex(min kompis). Och när det tog slut mellan dom fortsatte vi umgås och utvecklades visst till något mer(kom även fram att vi hade känt så för varann innan dom började dejta). Var verkligen inte populärt och vi kände oss hemska och försökte sluta men tillslut gick det inte, vi ville helt enkelt ha en framtid tillsammans oavsett om jag blev av med en vän. Men vad gör man inte för kärleken? Nu planerar vi hus och barn och det kunde inte vara bättre!:)

Inte sådär jätteromantiskt men det är våran story:) era var lite bättre;)