Kan en normalbegåvad människa ändå vara för dum för universitetsstudier?
Tror det beror mkt på vad man pluggar. Alla hjärnor är inte konstruerade för att hålla på med logik t ex.
Inlägg från: jvs
|
-
-
Vore kul att veta varifrån du fått att det finns ett negativt samband mellan studieresultat och IQ.Mamori skrev 2014-08-23 13:09:45 följande:
Jag har 140 IQ och har misslyckats med flera tentor för att jag alltid haft så lätt för mig i skolan och aldrig behövt anstränga mig/lära mig hur man pluggar. Men tror säkert att du kan det om du följer råden här i tråden. Det ironiska är att de personer som har lägre IQ faktiskt ofta lyckas bättre för att de vet hur man kämpar. Du kanske är för intelligent helt enkelt?
-
Det är ju inte svårare att hitta begåvade än att man lyckats undersöka korrelation mellan föräldrars IQ och barns IQ, mellan IQ och kriminalitet osv så det finns garanterat någon sådan undersökning någonstans. Att det finns korrelation betyder att det finns ett statistiskt samband inte att det finns några det stämmer på.Mamori skrev 2014-08-23 16:05:09 följande:Jag har ingen extremt seriös källa och betvivlar på att det existerar eftersom det är så sällsynt med personer med så hög IQ att det vore svårt att göra. Det är mestadels baserat på diskussioner i grupper för överbegåvade och mer normalbegåvade människor och slutsatser dragna av det. Min gissning är att de med IQ kring 115-120 klarar sig bäst och en bit över det är snarare negativt för att åstadkomma studieresultat. Dessa personer kan dessutom ha dåliga betyg från grundskola pga skolk eller liknande men kommit in på hp utan att ha mkt studievana då det inte är svårt att få bra resultat på det om man har hög IQ. Men det stämmer ju självklart inte i alla fall.
-
Låter lite som svår prokrastinering som jag själv lidit av. För mig yttrade det sig som så att jag kunde hantera att göra små saker så jag hade inga problem med att jobba sålänge jag hade ett ganska enkelt repetetivt jobb men såfort jag behövde tentaplugga så kändes det helt övermäktigt och istället för att ta tag i saken så började jag skjuta på det och skjuter man på pluggandet tillräckligt länge så att det blir för sent och man misslyckas ja då förstärks känslan av att uppgiften var övermäktig och då prokrastinerar man gärna ännu mer.Anonym (Dum?) skrev 2014-08-23 17:05:17 följande:Har tankar som snurrar dygnet runt.
Nästan alltid svårt att ta itu med tråkiga saker
Rastlös
Stressad
Gör saker hela dagarna utan att egentligen få så mycket gjort. Avslutar aldrig något.
Jodå, jag har funderat mer än en gång. Men har inte kollat upp ngt.
För mig hjälpte det att dela upp det övermäktiga i mindre bitar och bestämma hur lång tid man ska lägga på att plugga varje pluggsession. Så kan det t ex gå från att kännas helt hopplöst till ganska lätt att plugga 6 timmar på en dag om man pluggar 2x3 timmar med andra aktiviteter emellan. T ex Frukost, plugga, lunch, plugga, träna, middag, vila, plugga. Träning hjälper mot rastlösheten dessutom så det rekommenderas starkt. -
Förstår inte ditt resonemang överhuvudtaget.Anonym (svagbegåvad) skrev 2014-08-24 13:18:54 följande:
Jag är svagbegåvad, inte kliniskt sett men men min IQ ligger på 95. Hyfsat dum mao. Är du normalbegåvad är det en markant skillnad på dig och mig, ungefär samma skillnad som det finns mellan dig och mig finns även mellan dig och en typisk högskolelev.
Därmed inte sagt att det är omöjligt för en normalbegåvad att klara ett högskoleprogram, men du kommer att ha det svårare än dina klasskompisar, behöva plugga mer osv.
Så ja, en normalbegåvad är faktiskt lite för dum för universitetsstudier.
Du är lite dum enligt dig själv och därför är en normalsmart för dum för högskola? -
Så stor skillnad är det inte på 102 och 110. 68 % av befolkningen ligger mellan 85 och 115 så båda dessa värden faller inom det normala. Jag som läst på universitet kan intyga att det handlar mkt mer om hårt arbete än ren intelligens. Frågan är väl varför du är så övertygad utan att ens ha pluggat?Anonym (svagbegåvad) skrev 2014-08-24 20:08:11 följande:Jag har inte satt min fot i en skola sedan högstadiet, och i ärligheten namn knappt innan det heller efter lågstadiet. Men högskolestuderande brukar ligga över normen mätt i IQ, oavsett program. Vi kan anta att snittet är kring 110 för dem, 102 för normalbefolkningen (i Sverige), så är man "bara" normalbegåvad så har man inte samma förutsättningar som de andra universitetsstuderande.jvs skrev 2014-08-24 13:52:32 följande:Förstår inte ditt resonemang överhuvudtaget.
Du är lite dum enligt dig själv och därför är en normalsmart för dum för högskola?
Att "Blomman" skulle vara normalbegåvad köper jag inte heller, kan man glida igenom beteendevetenskap på högskola är man inte normalbegåvad, man är begåvad. (Fast kanske omedveten om det själv).
Det kan man kanske kompensera till viss del genom att plugga hårdare, men man kan faktiskt vara för dum för högskola som normalbegåvad, då de andra är smartare än normalbegåvad, litteraturen, kurserna mm. är inte anpassade för normalbegåvade utan för smartare människor. -
Chrysabelle skrev 2014-08-27 13:49:13 följande:Man kan ju ljuga också, det är fullkomligt möjligt.
-
Hur kom du undan kravet på allmän behörighet?Anonym (Besserwisser) skrev 2014-08-27 18:05:44 följande:
Jag har läst några kurser på gymnasiet, några på fhsk och en på komvux. Var enligt fyra studievägledare inte behörig att studera på högskola/universitet, men skrev ett ok högskoleprov och testade söka. Kom in och nu har jag min examen.
Men spridning är som följer:
Svenska, engelska, och samhäll A på gymnasiet.
Religion, matte, historia A samt engelska och svenska B på fhsk.
Naturkunskap A på Komvux.
Och så 1,3 eller 1,4 på högskoleprovet.
-
Pallas skrev 2014-08-28 19:23:42 följande:Kanske när det blir omöjligt att komma in på utbildningen med 0,1 på HP...
-
Det var det konstigaste jag hört. Någon måste varit jättetrött den dagen VHS gick igenom din ansökan.Anonym (Besserwisser) skrev 2014-08-28 17:18:09 följande:Ingen aning, sökte och blev antagen. Har studerat enskilda kurser på två universitet och sedan tagit min kandidat på högskola. Påbörjade en master efter kandidaten men avbröt den då jag fick en tillsvidare istället.
-
Det sista kan även jag skriva under på. Jag minns exakt EN riktigt bra lärare. EN.Pallas skrev 2014-08-30 13:37:41 följande:Nej, det glömmer jag inte, men hur många som utbildades på 70-talet har härdat ut tills nu?Jag försöker väldigt hårt att inte göra det.Utbildningen var enligt min erfarenhet vansinnigt kravlös på 80- och 90-talet, jag vet inte hur den är nu, men jag har inga stora förhoppningar om att kvaliteten skulle höjts. Iaf inte sedan jag språkat lite med människor som är hyggligt nyutexaminerade (<5 år).Anonym (Stolt lärare) skrev 2014-08-29 19:31:07 följande:Dra inte alla lärare över en kam, tack!Att jag skulle förutsätta det är din tankevurpa, inte min.Anonym (Stolt lärare) skrev 2014-08-29 19:31:07 följande:Tankevurpa nummer 3 är att förutsätta att alla lärarstudenter har låga betyg.
Sammantaget, under min egen och de tre sönernas skoltid, har jag stött på endast en handfull riktigt duktiga pedagoger, ett tjugotal med adekvat kompetens och resten ämnesintresserade men pedagogiska stolpskott. Det är klart att det färgar min bild av både yrket, utbildningen och kåren.
Jag tror att den svenska skolan har varit så otroligt bra på att hylla sig själv att man automatiskt har fått uppfattningen att de svenska lärarna är i toppklass. Det var inte förrän jag börjat på universitetet som jag insåg att det knappt förekom någon pedagogisk verksamhet alls under hela min tid i grundskola och gymnasium.
Jag tycker så otroligt synd om alla de barn som behövde stöd i skolan. Jag hade tur, jag lärde mig saker främst av min begåvade moder.