Inlägg från: Anonym (stackare) |Visa alla inlägg
  • Anonym (stackare)

    Svartsjuk på vuxen dotter

    Anonym (britta) skrev 2014-08-19 08:12:09 följande:

    Låter ju inte riktigt klokt att du känner sådär. De e väl klart att en pappa har mera känslor för sin dotter än för en ny kvinna....???? ööö....skulle ju vara helgalet annars. Vi är nyfamilj med mina dina o vårt barn o för mig har det varit en självklarhet att hans döttrar går före mig, alltid o i allting - även nu då dom är vuxna. Samma som att mina barn utan tvekan går före honom, as simple as that.


    Stackare..
  • Anonym (stackare)
    Anonym (britta) skrev 2014-08-19 08:12:09 följande:

    Låter ju inte riktigt klokt att du känner sådär. De e väl klart att en pappa har mera känslor för sin dotter än för en ny kvinna....???? ööö....skulle ju vara helgalet annars. Vi är nyfamilj med mina dina o vårt barn o för mig har det varit en självklarhet att hans döttrar går före mig, alltid o i allting - även nu då dom är vuxna. Samma som att mina barn utan tvekan går före honom, as simple as that.


    Hur kom "ny" kvinna in i sammanhanget? Hade han haft mer känslor för den "gamla" kvinnan menar du.....eller?
  • Anonym (stackare)
    Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:41:13 följande:
    Okej. Jag omformulerar mig:

    Om din man fick välja EN i familjen som skulle bli avrättad, så skulle han förmodligen välja dig och inget av sina barn.
    Usch vad konstigt du säger. Jag tror inte han skulle kunna välja NÅGON faktiskt. Varför säger du så konstiga saker?
  • Anonym (stackare)
    Anonym (-) skrev 2014-08-21 10:21:40 följande:
    Fast så skrev jag ju inte.
    Om han bara kunde ta med sig alla sina barn, eller dig och alla barn utom ett, så hade han ju valt alla sina barn. Det säger ju sig självt.
    Du är som sagt utbytbar. Det är inte hans barn. Oavsett ålder på barnen.
    Vad får dig att tro att en älskad partner/maka/make är utbytbar? Hur ung är du egentligen?
  • Anonym (stackare)
    Anonym skrev 2014-08-21 18:28:00 följande:
    En partner är alltid utbytbar. Ett barn är det aldrig.
    Det där är en sanning med modifikation. Jag har en lite annan utgångspunkt på det hela än vad du förmodligen har, då mitt barn är över 20 år och jag har en partner (ej biologiska fadern) i mitt liv. Jag kan inte säga att jag skulle kunna låta min son dö hellre än min partner, det finns inte. Men jag kan inte heller säga att jag skulle låta min partner dö, istället för min son. Båda valen går inte att göra. Jag kan (vill) inte leva utan någon av dem. Och sen vill jag säga dig, med tanke på min erfarenhet av barn som flyttat ut: Jag inser nu att barn bara är till lån. Mitt barn är numera "vuxet" och bor själv, arbetar, har flickvän och försöker skapa sig sitt eget liv. Han älskar mig tillbaka och vi träffas ibland.  Den jag lever med varje dag som vuxen och som dagligen delar (på ett vuxenvis) min glädje, min sorg, framgångar och motgångar är min älskade make. Skulle han gå bort får jag leva helt ensam. Vad jag menar är att jag kan inte leva utan NÅGON av dem, och skulle jag rädda någon räddar jag BÅDA. Ett barn är aldrig utbytbart precis som du säger. Men har du träffat ditt livs kärlek är den inte utbytbar heller. Alltså tror jag att du aldrig upplevt en sann vuxenkärlek utan bara den villkorslösa kärleken de flesta föräldrar har till sina barn. Jag menar alltså att du antagligen inte levt så länge och har så stor livserfarenhet ännu ( utan att förringa dig, vi blir alla äldre och får mer livserfarenhet). Och ditt påstående kan inte sägas gälla för alla. Sanningen är mycket mer komplicerad och full av knutar än så, vi kan älska många på olika sätt men som ändå inte utesluter att man älskar någon annan lika mycket (men på helt olika sätt).
  • Anonym (stackare)
    Anonym (oersättlig) skrev 2014-08-21 20:51:33 följande:

    Javisst har vi våra barn till "låns", men kärleken till dem är väl inte tidsbegränsad så vi börjar älska dem mindre när de blir vuxna?


    Näe. Men du kommer att upptäcka att även andra kärlekar är lika viktiga. På andra sätt. Att ditt liv har en mening även när barnen blir stora och dom har fullt upp med sitt och inte kan/vill träffa dig hela tiden. Du är en vuxen med antagligen andra vuxna behov. Om man bara hänger upp sig på barnens kärlek blir man väldigt ensam när dom flyttar ut tyvärr.
Svar på tråden Svartsjuk på vuxen dotter