Utredning Hösten 2014, följas åt?
Vi har just avslutat utredningen. Vi fick diagnosen oförklarlig barnlöshet och kommer inte att få nån hjälp. Vi har försökt i över 1,5 år nu, har regelbunden cykel. Alla prover såg bra ut och vi fick rådet att fortsätta försöka på egen hand i ytterligare 1 år till, tills jag är 32 och vi kan ställa oss i kö till IVF...Det känns som en evighet dit, och jag vill ju bli gravid nu, helst igår! Jag undrade om vi inte borde göra en spolning men de sa att det inte är nån mening med det. Jag blev nästan besviken, då jag läst om flera som gjort spolning och sen blivit gravida. Jag hade nästan önskat att de hittat nåt "fel" så man hade kunnat få hjälp direkt. Nu känns det som att vi kommer att gå ännu ett år och bli besviken varje gång mensen kommer. Har nån mer här fått samma diagnos?
Jag började en utredning för ungefär 1,5 år då vi hade försökt i 1 år. Det kom fram att jag hade låg ämnesomsättning, hypotyreos, så fick börja äta levaxin. Efter det här skulle vi inte få någon vidare hjälp innan mina värden varit bra i 1 år eftersom det mest troligt var en bidragande faktor. Det kändes hel hopplöst och hemskt att de inte kunde göra något mer medan mina värden stabiliserade sig. Värdena blev bra och blev sämre om vart annat men när de varit bra några månader ringe jag till gyn och ifrågasatte att jag inte hade fått vara på någon gynundesökning och att jag gärna ville göra allt som fanns att göra så att när jag haft bra värden 1 år inte behövde börja med att göra massa fler prover osv. Detta fick bollen i rullning och nu har jag fått en pergotimekur , tog prover för att se om jag hade någon äl, de visade neg trots att alla mina hemmaprover visat positivt. Jag har läst att man ibland kan få en kur trots egen äl för att liksom pusha på den ytterligare.
Men det som nu har hänt är alltså att vi har fått hjälp trots att mina värden bara varit bra någon månad, då de från början sa att vi skulle vänta ett år. Tack och lov att jag inte väntade utan tjatade till mig fle undersökningar/prover! Däremot måste man där jag bor ha försökt i 3 år för att få IVF så skulle det inte gå nu så vet jag inte hur de räknar, har försökt 2,5 år, men vet inte om de räknar tiden från bra värden på ämnesomsättningen...
Kanske fick vi hjälp för att de ändå kunde hitta något "fel" på mig.
När jag skulle ta äl-prov så hoppades jag också på att de skulle hitta något fel bara för att det skulle hända något. Men vad jag lärt mig under den här perioden är att man måste ligga på för att komma framåt, det ligger verkligen inte i min natur då jag litar väldigt mkt på sjukvårdpersonal och tänker att de vet bäst. Men min frustration gjorde ändå att jag tog tag i det.
Ursäkta för det kanske lite väl långa svaret :)