Ni som berättat för era barn!

Har två barn via ÄD, och jag berättade för nr 1 när h*n var fyra år. Innan dess visste h'n inte en om att det fanns en tid då h'n inte funnits (fick världens gråtattack när h*n insåg att vi hade levt men inte h*n ) så det kändes lite tidigt att börja ta upp hur bebisar kommer till. När h*n precis hade fyllt fyra började h*n själv fråga om hur det gick till när h*n föddes och då berättade jag det, det blev som en mysig saga som h*n älskade att få höra. Efter ett tag frågade h*n hur bebisar kom in i magen och då berättade jag det, med tillägget att ibland kan inte föräldrarna få barn själva utan då måste de få hjälp och vi fick hjälp av en jättesnäll doktor och en jättesnäll tant. Vid senare tillfällen har jag lagt till lite mer detaljer och nu när h*n är lite äldre kommenterar jag ibland att det finns lite av den snälla tanten i h*n och att h*n gärna får träffa henne när h*n blir stor.

H*n har reagerat fullständigt naturligt på detta och verkar inte tycka att det är något konstigt alls, barn är ganska okomplicerade när det gäller de stora frågorna i livet. Just nu är liksom Lego lite mer intressant... Det kommer säkert komma fler frågor när h*n blir äldre och det mer går upp vad detta egentligen innebär.

Köpte också den där boken när barnet var nyfött men den har försvunnit på vägen. Jag tror dock inte att du behöver oroa dig så mycket eller tänka på hur och när du ska berätta, det kommer att komma en dag när det känns helt naturligt, det kan jag nästa lova.

Nu handlar inte detta om barn som bytts bort på BB eller försvunnit och tagits omhand av ngn annan (motsvarande din hundhistoria).

Vet inte hur lagarna ser ut i Italien men FYI så klassas den som burit ett barn i Sverige som biologisk mor, om än inte genetisk. I detta fall, om detta hade varit i Sverige, hade alltså det andra parets man varit biologisk pappa men den biologiska mamman hade varit den som burit barnet genom graviditeten. Har mycket svårt att tro att detta fall i Sverige ens hade varit uppe i en domstol utan det hade varit självklart att den som bär ett barn också har rätt till det (förutsatt att inte socialtjänsten omhändertar det pga misskötsel förstås). Man tar inte ifrån en biologisk mor hennes barn, och sen kan ni som klassar den andra kvinnan som biologisk mor tycka vad ni vill om det. Ur ett renodlat barnperspektiv är frågan naturligtvis lite mer komplicerad.

Sen undrar jag dock varför (-) o (????) inte startar en egen tråd om detta utan tar över en annan tråd som handlar om en helt annan fråga.