Den 1 juli i år blev det olagligt att ladda ner musik, film och annat upphovsrättsligt material som lagts ut på internet utan upphovsmännens tillstånd. Men de hundratusentals svenskar - över en miljon enligt vissa undersökningar - som ägnar sig åt nedladdning har ostört kunnat fortsätta.
Polisen jagar aldrig på eget initiativ personer som begår brott mot upphovsrättslagen. Det är ett så kallat målsägandebrott, vilket innebär att det är upp till dem som drabbas att själva polisanmäla. I Sverige bevakas upphovsrätten på internet av Antipiratbyrån, som är filmbranschens organisation, och av Ifpi, som är musikindustrins motsvarighet.
Redan före lagändringen polisanmälde Antipiratbyrån perso-ner som otillåtet lagt ut material på nätet, vilket även tidigare var olagligt. I juni satte Datainspektionen stopp för det när de slog fast att Antipiratbyrån bröt mot personuppgiftslagen när de registrerade internetanvändare.
Antipiratbyrån har begärt undantag från lagen, men i väntan på beslut har de slutat att samla
in uppgifter om fildelare. Det innebär att de heller inte har polisanmält någon enligt den nya lagen som även förbjuder nedladdning.
Ifpi å sin sida har inte polisanmält några privatpersoner, varken för att olagligt ha lagt ut eller laddat ner musik. Risken för att polisanmälas och åtalas för att illegalt ha tankat ner film och musik i Sverige är därför minimal.
- Vi gör inga polisanmälningar för tillfället. Det går inte att utesluta att det finns andra som kan göra polisanmälningar, men det verkar ju vara vi som går i täten, säger Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén.
Ifpis jurist Magnus Mårtensson tycker emellertid inte att fildelarna ska pusta ut. Enligt honom kan det bli aktuellt med rättsliga åtgärder i framtiden.
- Vi har också sett flera exempel på internationella räder, där FBI och svenska poliser agerat mot större fildelare. Bara för att vi avvaktar betyder inte det att andra organisationer gör det.
Men har inte sådana aktioner enbart riktats mot personer som lagt ut mycket stora mängder
material på nätet?
- Jo, men det var länge sedan man kunde indela privatpersoner i små och stora fildelare. Det är bara att logga in på ett fildelningsnätverk så ser man att vanliga fildelare delar ut enorma mängder upphovsrättsligt material, säger Magnus Mårtensson.
Antipiratbyrån har i stället valt att förskjuta fokus från internetanvändarna till internetleverantörerna. Henrik Pontén påpekar att det ingalunda är gratis att olagligt ladda ner musik från internet - det krävs en bredbandsuppkoppling som kostar flera hundralappar i månaden.
- Nu har vi lagen och frågan är hur den ska efterlevas. En strategi är att ge rättighetshavarna ökade befogenheter, men det innebär en kollision med den svenska synen på integritet. En annan linje är att polisen får ökade resurser, men det är orimligt att belasta dem med hundratusentals ärenden. Den tredje modellen är att man ger operatörerna ett ansvar, vilket vi tycker är rimligt. Det är de som tjänar pengar på trafiken, säger Henrik Pontén.
Han säger sig vilja ha en
diskussion om internetoperatörernas roll, och menar att de har möjligheter att förhindra fildelningen.
- De måste fråga sig om det är rimligt att ha en affärsverksamhet som bygger på olagliga handlingar, säger Henrik Pontén.
Men internetleverantörerna ställer sig kallsinniga och menar att det vore detsamma som att begära att Posten ska ta ansvar för vad folk skickar i sina paket.
- Vi tillhandahåller uppkoppling till våra kunder, vad de använder den till ser vi inte som vårt ansvar. Om det pågår olaglig verksamhet och polisen ber oss samarbeta så gör vi det omedelbart. Men vi kan inte ta instruktioner av en intresseorganisation, säger Peder Ramel, vd för Bredbandsbolaget.
Operatörerna vill heller inte gå med på att de skulle tjäna pengar på den illegala fildelningen.
- Det är nonsens. Våra kunder betalar en fast avgift oavsett hur de använder bredbandet, säger Jan Sjöberg, presschef på Telia.
ja det är lagligt att titta via stream