Inlägg från: Anonym (o) |Visa alla inlägg
  • Anonym (o)

    Avgiftning, sämsta mamman!

    Efter en olycka för sex mån sedan fick jag opiater utskrivna, oxycodone 10 mg, jag skulle ta 2-4 två gånger dagligen. Jag lyckades trappa ner dem till en per dygn, och sen upp till två när effekten avtog. Det var då jag insåg att jag måste sluta, innan det spårar ur.

    Nu har jag varit utan i 28 timmar! Natten har jag inte sovit alls under men jävlar vilket rent hus jag har. Rastlösheten är hemsk och ångesten över vilken usel förälder jag är känns total. Hjärnan skriker åt mig att ta en oxycodone så blir jag lugn och harmonisk. Och smärtan gör sig påmind. Det är nu man ska stå emot antar jag.

    Är första natten värst?

  • Svar på tråden Avgiftning, sämsta mamman!
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 07:05:56 följande:

    Driver du, har du tagit cold turkey på oxy helt själv? Efter sex månader.

    Du borde prata med vården om det där istället.

    Nej första natten är inte värst, det blir jobbigare och jobbigare nu dom närmsta dagarna.


    Instruktionerna jag fått är att trappa ut. Gå ner till en per dag och sedan en var tredje dag. Men det känns som ett rent helvete som bara förlänger eländet.
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 07:12:05 följande:

    Jag hade nog trappat ner ännu mer, mosat tabletten och gått ner till en halv per dag först, men blir lite annorlunda för då försvinner depot effekten.

    Hur ser ditt liv ut annars? Har du barn hemma? Flera? Bor pappan med dig? Jobbar du nu?

    Du har ett rent helvete framför dig :(.


    Jag fick varken dela eller mosa dem, så det går bort. Flera barn hemma och en fantastisk man/pappa. Han stödjer mig i det här.

    Hur blir det värre?
  • Anonym (o)
    BCH52 skrev 2014-08-04 07:15:37 följande:

    Att avgifta sig själv är svårt, jobbigt, det gör rent fysiskt ont ibland. Enligt min erfarenhet. (inte min egen, utan anhörig) så är dag 2-4 de jobbigaste. Efter en dryg vecka känns det ok.

    Fysisk aktivitet fungerar bra för att stå ut. Min anhörige drog ihop stora rishögar efter en avverkning, manuellt! Det höll han på med hela dagarna och en stor del av kvällarna också. Vi fick släpa in honom för att få i honom mat och dryck. Han lyckades, men det var mycket tufft. Han hade familjen som stöd, hoppas att du också har någon. Du har viljan och det är det ALLRA viktigaste.


    Jag får ingen direkt hjälp eller stöd från vården och hade jag inte insett att jag har ett problem så hade dom fortsatt skriva ut åt mig.

    Jag måste göra det här, skolan börjar om två veckor med allt vad det innebär och då hinner jag inte. Huset är som sagt städat och barnen och mannen sover fortfarande, jag känner mig fruktansvärt ensam och skör. Sonen har kalas senare ikväll så det är väl bara att bita ihop.
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 07:25:34 följande:

    Du kommer känna som nu fast det blir värre, sen kan du få andra saker som att magen kraschar, frossa, smärtor, ångest, du kan få lätta paranoida tankar, vissa får rena förkylnings symptom. Det är väldigt individuellt. Du kan faktiskt bli riktigt sjuk.

    Vet att du inte får dela dom, vården brukar inte gilla det. Men tycker det är väldigt hårt att du ska gå från 10mg till 0.

    Usch jag blir så ledsen nu, människor som du ska inte behöva gå igenom sånt där.


    Nejdå, det kommer bli bra för det har jag bestämt. Jag har överlevt värre, inte missbruksrelaterat men annat. Det ordnar sig.
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 07:36:42 följande:

    Okej men var rädd om dig, var medveten om att du inte är i närheten lika stark som du brukar vara. Om du ska ha barnkalas ikväll se till att det finns andra vuxna där så du kan gå iväg om det behövs.

    Ta det här på allvar. Det är ingen lek.

    Det fanns en tråd för något år sedan där en tjej trappade ner på valium, hon blev så dåligt att hon fick ringa ambulans.


    Inte känner jag mig stark just nu måste ju erkännas, men jag försöker tänka att vid midnatt har det gått nästan två dygn, halva tiden av den jobbigaste tiden. Det gäller bara att inte låta hjärnan lura mig till att ta en oxy.
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 07:49:59 följande:

    Nja ta det säkra du, säg att det kommer sitta i rätt hårt i en vecka åtminstone. Sen en vecka till lite mildare, så du inte får panik i slutet på veckan om det inte har blivit bättre.

    Sen måste du börja se dig som sjukskriven nu, se till att du får stöd av din make.Ta inte på dig något ansvar alls. Kör absolut inte inte bil. Håll dig hemma.

    Försök sova lite senare också så du inte är vaken för länge. Det kan bli jobbigt då.


    Jag kan inte sova har försökt av och till hela natten. Det kryper i kroppen och det går inte att ligga still. Nu börjar jag känna ångest och skuld också.
  • Anonym (o)
    Eleonor01 skrev 2014-08-04 07:47:17 följande:

    Heja heja heja. Du kommer att klara detta för du inser det själv. Hälften gjort så att säga. Duktig du är. U go girl :))


    Tack! Det behövdes just nu.

    Hoppas jag inte förstör barnens sista veckor av sommarlov! Känner mig verkligen hemsk som mamma.
  • Anonym (o)
    Anonym (ofdrykkja) skrev 2014-08-04 08:00:05 följande:

    Jo men lite senare, känner du dig det minsta trött så lägg dig direkt. Även om det bara blir några timmar. Sömn är särskilt viktigt när man tänder av, jag har vänner som utvecklat psykos under avtändning när de varit vakna för länge. Nu ligger du nog inte i riskzonen för det men ändå, ta det försiktigt.

    Jag är lite orolig att du kommer försöka leva som vanligt och vara mamma och försöka stå ut.


    Det kommer jag förmodligen, bita ihop och stå ut. Men jag har fortfarande skadan kvar så fysiskt sliter jag inte ut mig för då måste jag ta en oxycodone för att klara av smärtan.
  • Anonym (o)

    Nu är magen lös så det måste ju vara ett steg i rätt riktning eftersom jag varit mer eller mindre förstoppad sen jag börjat med oxycodonen

Svar på tråden Avgiftning, sämsta mamman!