Min mans alkoholproblem

Min man har en speciell relation till alkohol. I nyktert tillstånd är han förvisso snäll, men väldigt stillsam, försiktig, lite feg, torr, tystlåten och jäkligt tråkig. Efter lite alkohol blir han helt personlighetsförändrad. Han blir social, skämtar, slänger käft, hittar på galenskaper, blir karismatisk, kärleksfull och helt underbar. Han tafsar mig på baken så fort jag vänder ryggen till och pratar snusk fast på ett charmigt sätt.

Jag älskar verkligen den där burdusa rövtafsaren som skrattar och är rolig. Det var han jag föll för, inte den där trista blyga tönten. Vi dricker alkohol sällan, så det är sällan jag får se den där underbara personen, han är dessutom extra restriktiv då båda hans föräldrar (numera döda)  hade alkohol och missbruksproblem.

Jag är en sån som kan ha roligt helt nykter, förutsatt att min man är berusad då. Jag älskar när vi är på utlandssemester och han dricker några öl varje dag och är salongsberusad flera dagar i rad. (Jag har aldrig sett honom helt plakat trots att vi har vart gifta i 25år).

Jag vill träffa den här mannen oftare, men han släpper liksom inte loss utan alkohol, och nu när semestern drar mot sitt slut blir det en lång sensommar och höst med en tråkig tönt fram till Jul/nyårs helgerna då det blir mer än väldigt sporadiskt alkoholintag.

Jag funderar på att fixa några goda drinkar eller ha kalla öl av hans favoritsort på helgerna, nån gång mitt i veckan, men jag är rädd för att det skulle bli för mycket eller att han skulle säga nej, jag vill hitta en balans/mellanväg för bådas våran skull. jag behöver inte dricka själv, men måttliga mängder alkohol kanske tre-fyra dagar i veckan för honom? Blir det för mycket?