Lämna infertil sambo?
Du borde lämna honom för hans skull, du verkar inte älska honom ändå.
Du borde lämna honom för hans skull, du verkar inte älska honom ändå.
Jag hoppas du gjorde klart för honom innan det blev allvarligt mellan er, att det skulle bli så här om han skulle visa sig vara infertil, så att han kunde välja själv.
Min svärmor dumpade sin första man när hon fick veta att han inte kunde få barn.
Han visste det hela tiden då han hade den där barnsjukdomen, vars namn jag nu inte kommer på, som liten o även hade testat sig då de träffades.
Hon flyttade ut samma dag hon fick veta. Det var någon släkting till honom som försa sig.
Hon hittade en ny karl o så vart min sambo född.
Jag fick tidigt missfall som tonåring o trodde givetvis att jag skulle kunna bli gravid när det var dags.
Men tiden gick o den sambon jag hade då, som var äldre än mig, höll på att bli knäckt när vi aldrig vart gravida.
Han närmare sig 40 o när det han fick sitt provsvar att han var ok, firade han det genom att sätta på en släkting till mig o givetvis vart hon gravid med en gång.
Mitt provsvar var inte roligt att läsa.
När jag träffade min sambo något år senare sa jag som det var, då det började bli allvar mellan oss o den underbara karln ville ha mig iaf. Att när det var dags att bilda familj så skulle vi fixa det på något sätt.
Det fanns ju många barn som behövde föräldrar.
Knappt 2 år senare fick jag en magsjuka som aldrig verkade gå över o det visade sig att vi väntade barn.
Minns än orden läkaren sa...* hur är detta möjligt?*
Nu är vårt barn snart 10 år o kommer inte få några syskon.
Vi pratade om att adoptera men har fått inse att det inte är möjligt av olika anledningar.
Kärleken till ett barn är så mycket större än biologin.
Kommer att tänka på filmen "Hans och Hennes" som just handlade om detta ämne.
Okej! Finns den på svenska?
Min svärmor dumpade sin första man när hon fick veta att han inte kunde få barn.
Han visste det hela tiden då han hade den där barnsjukdomen, vars namn jag nu inte kommer på, som liten o även hade testat sig då de träffades.
Hon flyttade ut samma dag hon fick veta. Det var någon släkting till honom som försa sig.
Hon hittade en ny karl o så vart min sambo född.
Jag fick tidigt missfall som tonåring o trodde givetvis att jag skulle kunna bli gravid när det var dags.
Men tiden gick o den sambon jag hade då, som var äldre än mig, höll på att bli knäckt när vi aldrig vart gravida.
Han närmare sig 40 o när det han fick sitt provsvar att han var ok, firade han det genom att sätta på en släkting till mig o givetvis vart hon gravid med en gång.
Mitt provsvar var inte roligt att läsa.
När jag träffade min sambo något år senare sa jag som det var, då det började bli allvar mellan oss o den underbara karln ville ha mig iaf. Att när det var dags att bilda familj så skulle vi fixa det på något sätt.
Det fanns ju många barn som behövde föräldrar.
Knappt 2 år senare fick jag en magsjuka som aldrig verkade gå över o det visade sig att vi väntade barn.
Minns än orden läkaren sa...* hur är detta möjligt?*
Nu är vårt barn snart 10 år o kommer inte få några syskon.
Vi pratade om att adoptera men har fått inse att det inte är möjligt av olika anledningar.
Kärleken till ett barn är så mycket större än biologin.