Mamman flyttar och vill ta sitt och exets barn med sig

1. Polisanmäl mamman för egenmäktigt förfarande vad gäller dagishämtningen. Det kommer förmodligen inte leda någonstans, men är bra att ha noterat om det händer igen.
2. Förklara för din man att hans barn kommer att få lida om han fortsätter "försöka vara snäll", visa honom det som skrivits i den här tråden
3. Ring familjerätten i er kommun och begär att få en akuttid. Skriv en lista med allt som hänt - hot på telefon och SMS, försöken att säga upp dagisplatsen bakom er rygg, at hon hämtade barnet, tömde hyllan och sa till personalen att hon inte skulle komma tillbaks. Lämna listan till den ni träffar där.
4. Skaffa en hemförsäkring! Är ni inte kloka? Vad gör ni om något händer? Jag har en förhållandevis dyr hemförsäkning med resplus och betalar 1100 om året... Seriöst!
5. Jag och exet har ett jättebra avtal som kan registreras hos familjerätten och i så fall gäller som en tingsrättsdom. Om du skickar din emailadress till min inbox kan du få en kopia.

Det var det dummaste jag har hört!
Har du någonsin sett en femåring med sina kompisar?
Min son bytte dagis när han nyss fyllt 2, och pratade fortfarande om det gamla dagiset och kompisarna och pedagogerna där i nästan ett år innan han började glömma. Man tar hänsyn till att barnet ska slippa den typen av förändringar i så stor utsträckning som möjligt.
Om båda föräldrarna är överens om att flytta på barnet så får de göra det, om de inte är det så kommer Skatteverket att skriva barnet hos den förälder som bor kvar i det invanda området, och kan erbjuda det invanda dagiset.
Vilken förälder det är spelar ingen roll OM de haft 50/50 av boendet tidigare, vilket de har i det här fallet.

Jag kollade upp reglerna när jag och exet separerade eftersom han lovade att jag skulle få skriva sonen hos mig men sedan drog ut på det och till sist skrev på sista dagen innan det hade gått till Skatteverket.
Jag flyttade en halv km bort, dvs samma närområde, samma dagis och skola, men hade pappan inte skrivit på pappren hade jag inte haft en chans att få sonen skriven hos mig. Sonen var 3,5 då.

För övrigt är det inte Familjerätten som avgör frågan, det är Skatteverket, och deras regler är glasklara.

Från Skatteverkets hemsida:
-----------------------------------------------------------------------------------

Barn kan ibland bo på två ställen, vilket kan innebära dubbel bosättning. Det är till exempel vanligt när föräldrarna har varsin bostad och barnet vistas hos båda föräldrarna. Huvudregeln är att barnet då får folkbokföras hos den av vårdnadshavarna som de båda är överens om. Detta gäller i de fall då:

Föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och att

Barnet bor ungefär lika ofta hos båda sina föräldrar

Är huvudregeln inte tillämplig, t.ex. när föräldrarna inte är överens om barnets folkbokföring, ska ett barn folkbokföras hos den förälder där det tillbringar flest nätter.

Om barnet bor lika mycket tid hos båda föräldrarna ska folkbokföringen inte ändras så länge en förälder bor kvar i familjens tidigare gemensamma bostad. Detta gäller även om barnet tillbringar en natt mer i veckan hos den andra föräldern.

Om det inte finns någon sådan gemensam bostad och barnet bor lika många nätter hos båda föräldrarna eller om föräldrarna lämnar olika uppgifter om var barnet bor, ska barnets folkbokföring bestämmas utifrån barnets boendesituation. Vid denna typ av bedömning av ett barns folkbokföring är det Skatteverket som beslutar var barnet ska vara folkbokfört.

----------------------------------------------------------------------------------

Då barnet bott i pappans lägenhet hela sitt liv så kommer det att skrivas där.

Men varför ska barnet behöva lida för att mamman väljer att flytta? Hatar du barn? Eller har du bara aldrig träffat något så du har ingen aning om hur de fungerar?
Mamman hade en idé om att flytta till drömvillan med hela lyckliga familjen och glömde den lilla detaljen att ena barnet har en pappa som gärna vill ha sin dotter hos sig varannan vecka som de båda är vana vid. HUR kan du få det till något som barnet och pappan ska straffas för?

Visst är det syns om barnet som tappar en del av kontakten med sin mamma, men hade mamman fått som hon ville skulle hon i stället tappat kontakten med sin pappa, sitt dagis, sina pedagoger och alla kompisarna.
HUR kan du tycka att det vore bättre?

Barnet har inte bytt förskola. Mamman försökte säga upp platsen men misslyckades så hon går fortfarande kvar på den gamla. Kommunen har sagt nej till två platser.
Jag har läst igenom dina inlägg och du har rätt. Du har aldrig sagt att det är bättre att hon tappar kontakten med pappan, förskolan, pedagogerna och kompisarna.
Däremot har du sagt flera gånger att det vore bättre för henne att vara hemma med mamman, vilket ger exakt samma resultat.

Jag formulerar om min fråga. Varför tycker du att det vore bättre att hon flyttar till en okänd del av stan och går hemma med sin mamma i stället för att få leka med kompisarna på dagarna och träffa pappa varannan vecka?
Jag är uppriktigt nyfiken.

Ingen har sagt att flickan aldrig mer ska träffa mamman, bara att det är bättre att hon får gå kvar på sitt dagis vilket innebär att bo mest hos sin pappa, därför att det är den minsta förändringen. Du argumenterar för att det ska vara bättre att hon rycks upp från sin invanda miljö bara för att mamman vill flytta, och beskyller dessutom pappan för umgängessabotage för att han ser till sitt barns bästa!
Jag avskyr vuxna som skiter i sina barn, oavsett om det är mamma eller pappa. Man överger inte sin femåring, och man försöker inte heller ta henne ifrån den andra föräldern och alla hon känner!