BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Min är kvar.. jag har lustigt nog fått starkare rand EFTER graviditeten alla tre gångerna. Ingen aning om när den försvinner, minns inte från förra gångerna heller tyvärr :/

Ååh idag tror jag sambon stängt av hjärnan totalt!

När han VET hur trött jag är och att jag sökt mig till läkare för hjärtklappning som mest troligt beror på utmattning.. då är det tydligen en perfekt idé att sitta uppe till 2 på natten och se på film, istället för att lägga sig nån vettig tid och kliva upp och hjälpa till på morgonen?

Sen "glömde" han ställa in maten i kylen efter middagen igår = allt stod framme hela natten och var bara att kasta imorse. Trots att det alltid är hans ansvar att ställa in maten och han går in i köket flera gånger varje kväll:( lösningen till lunch blev hämtmat för mig och barnen!

Hans nästa idé var att börja tina köttfärs till dagens middag. Men tydligen var det så bråttom att tina den att han la den i en kastrull med HETT vatten och lämnade den där. Resultatet är att köttfärsen ser grå och kokt ut och jag vägrar äta den eller ge till barnen så nu får vi kasta den med!

Provade lägga Selina i spjälsängen nu för en stund sedan när vi skulle lägga oss.. i hopp om att KANSKE få sova lite bättre.

Hann bara lägga ner henne så tittade hon upp och började snyfta! Och så kom det "nä mamma nä mamma" och det spelar ju liksom ingen roll om jag vet att det bara är en slump att hon fick fram just de "orden", det gick ju inte låta bli att ta upp henne direkt;) sååå nu ligger vi här igen och hon har sugit sig fast ordentligt haha

Halleluja, lite bättre sömn inatt! Har "bara" blivit väckt 5 gånger, varav en gång var för att sambon glömt stänga av förra veckans larm och hans telefon låg nere!

Hoppas hoppas att den senaste tidens dåliga sömn berott på förkylning och tandsprickning och att det vänder nu när tänderna tittat fram :)

Just "mamma" säger hon väldigt ofta men det kan ju lika gärna vara bebisbabbel.. fast det låter hemskt gulligt så jag låtsas som att det faktiskt är mig hon ropar efter ;)

Jag springer 5 mil i veckan och tränar 4 gånger på gym.

Närå, jag går till och från bilen, det är väl den träning jag får. Barnvagnen används kanske 2 gånger i månaden;) soffan är förjäkla skön alltså!

Nu är bitandet igång och jag är inte lika glad över tänderna länge! Det gör riktigt jävla ont och jag skriker aj varje gång, vilket får henne att börja gråta men det hjälper inte för hon biter igen så fort hon får chansen:(

Jag insåg igår hur sjukt dåligt jag sover när jag sa till sambon "inatt har jag sovit skitbra, bara blivit väckt 5 gånger!"

En sämre natt är det alltså 15-20 uppvak! Konstigt man känner sig grötig i huvudet haha

Kan inte hjälpa att jag blir lite (mycket!!) avundsjuk på er som plussat igen.. den där sorgen över att det här är sista vill inte riktigt släppa! Inte blev det bättre när jag nyss gick igenom Selinas gamla kläder för att avgöra vad som ska sparas och vad som ska säljas, alla söta små kläder fick den där sorgen att bubbla upp igen:(

Nåja, det går väl över hoppas jag!

Det är just det jag inte vet. Efter barn nr 2 var jag HELT mätt på barn, kunde inte alls tänka mig att skaffa fler.. och när syskon och kompisar började skaffa barn kände jag bara en glädje för att vi gjort bort det. Den här gången känner jag ju inte så. Jag avundas alla som är gravida! Jag plågas varje gång vi byter blöjstorlek och varje gång jag måste lägga bort något plagg som blivit för litet. Jag grät när liggkorgen till vagnen såldes. Det är en riktig sorg och jag vet inte när det ska gå över.

Jag intalar mig själv att det är bäst att det är sista barnet. Nu får vi plats i en vanlig bil, alla tre barnen kan få eget rum, vi har tid och ork och ekonomi för dessa tre barn. Vad säger att vi får ett friskt barn nästa gång? Tänk om vi får ett sjukt barn som kräver massor med sjukvård? Jag VET att det räcker nu men sörjer ändå..