Alltså jag blir så fundersam, ända fram tills för några dagar sen har jag haft mage och trodde det var bebismagen som kommit för att stanna och bli större. Men nu helt plöstsligt är den borta! Ibland känns den lite större, men oftast senaste dagarna känns magen som vanligt?!
Ungefär då ja började läsa i gravidappar osv att i vecka 14 så kunde magen komma. Nä då försvann min?!
Jag kommer att berätta för ledningen på jobbet, och min chef kommer att råka säga det till alla han pratar med. Graviditets skvaller har en förmåga att sprida sig fort som tusan.
Det är höstmarknad här med! Vi kanske bor i samma stad ;D
Mitt barns pappa köpte ett par super fina såna där lädertossor på marknaden i vintras, så himla fina och söta var dom! :)
Även jag tycker jag ha känt rörelser, jag tror absolut vissa kan känna super tidigt :) Så det ger ju också extra säkerhet i att det verkligen är en liten där inne ;)
Jaa jag försöker blunda för det, intalar mig att jag är förkyld å det är därför allt känns värre :) Febern hade med sig ont i bihålorna så det är nog förkylning, ingen graviditets-åkomma :) *hoppas
. Illamåendet kom tillbaka med förkylningen då jag inte alls är sugen på att äta något, eller illamåendet är typ dubbelt så hemskt som innan. Annars det klassiska feber, snorig, hostig och orkeslös.
Jaa illamåendet är mycket värre för mig med! haha.. som om det inte räckte att va både förkyld och ha gravid symptomen, det ska ökas lite extra bara för att ;D
Hej!
Eftersom vi alla väntar mars-bebisar här så tänkte jag passa på att fråga er som är ungefär i samma vecka som mig.
Ligger hemma i en dunderförkylning för tillfället, och har sedan ett dygn tillbaka fått fruktansvärt ont där revbenen går ihop. Man ska kanske inte läsa alltför mycket på nätet, men läste att det skulle kunna vara tecken på havandeskapsförgiftning. Någon av er blivande mammor som upplevt samma sak? Och fått svar på vad det kan vara? Läste iofs också att det kan vara ett överansträngt muskelfäste också, så behöver ju inte vara farligt. Är i v 17 just nu.
Förkyld + graviditet = helvete. Jag har nog aldrig varit så dålig för en liten förkylning. Det är inte själva förkylningen som är värst utan att jag mår så jävla illa hela tiden. Två nätter utan sömn då jag inte kan lägga mig ner :'(
Men snälla tycker ni att det är bättre och prata om HEMSK förlossning och ks här? för jag blir verkligen rädd att höra om dessa :(... sorry
Jag menade inget faktiskt. Jag har haft det jättejobbigt hela vägen tills nu v17. låg mycket på sjukhuset med dråp och tar massa mediciner. Min mamma och min syster som gjorde ks fick båda ta bort livmodret efter några år när de redan var unga typ 30 ålders. Men den andra systern (bara för att vi har det problemet arvligt) gjorde inte ks och försökte i 18 timmar för första barnet och 15 timmar för andra. .... Vi har dessotum astma och alergi i familjen och om vi klarar oss utan ks, har våra barn mindre chans att få astma.
Därför även om jag har astma, låg ämnesomsättning som gör att jag kan vara vaken 8 timmar och sover hela tiden, vill jag försöka och göra förlossningen i naturlig sätt... man vet inte, det kanske blir ks ändå...
Ja precis så känner jag också, att det verkar ligga så mycket prestige i det där att föda utan smärtlindring, på samma sätt som man ska uppleva graviditeten som ett välsignat tillstånd. Ursäkta mig, men jag har aldrig varit mer gasig, rapig, uppblåst, trött, illamående och öm än jagvarit de här månaderna. Och då har jag ändå guldkornen hemorrojder, läckande bröst och bristningar framför mig.
Mest är det tonen jag kan reta mig på. Självklart upplever många graviditeten som alltigenom underbar, och många har fantastiska förlossningar, och självklart måste de få prata/skriva om sina upplevelser likaväl som jag får skriva om mina. Men en del av mina bekanta har liksom ett riktigt störigt SÄTT att säga det på, jag upplever dem som självgoda och fördömande.
Jag känner också lite prestationsångest, men sen kan jag känna att det finns ett större humoristisk värde i floppar av olika slag. :)
Jag hoppas det också :)...Det är bara att tänka positivt, man vet ändå inte vad som kommer hända :)