BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

Det du går upp på slutet brukar generellt vara en jäkla massa vätska och den försvinner på några veckor generellt. Jag gick upp 21 kg med dottern och allt var borta efter två månader och då var det såklart en kombo av vatten, fett mm. Så det behöver inte ta tid eller vara jobbigt att gå ner de där kilona

Jag går in i vecka 28 imorgon och tänkte ställa mig på vågen nu, gaaah! Misstänker att den kommer att stå på 85 kg eller mer (vägde 71-72 kg till mina 174 cm innan graviditeten).

Jag gick upp 27 kg med dottern och för mig var det jättelite av det som var vätska, jag hade mest fett :) Tog mig jättelång tid att gå ner (2 år), men det berodde på min livssituation då.

Denna gång har jag stora förhoppningar om att kunna få bort allt på kort tid. Jag har i alla fall alla förutsättningar för det :)

Vår har anlänt till Malmö idag, skickades för en vecka sedan så för att passerat några länder och ed tanke på julhelg så har det gått fort. Antar den levereras senast fredag då vi har hemleverans. En TAKO Laret blir det för vår del..

Ja vi hade dessutom turen att vi sprang på en mamma uppe på bm-mottagningen som just hade den här modellen, så vi fick provköra den live. Hon har beställt sin av den svenska återförsäljaren och fick vänta 12 veckor på vagnen + att den kostade 2000:- mer än vad vi ger inkl. frakt från den Polska försäljaren. Mike fick välja färg på vagn och jag hade nog valt en annan, men kan helt klart tänka mig denna, han valde den knallblåa, mycket för att just den färgen inte saluförs i Sverige. Själv gillade jag de lite mer naturliga färgerna eller den mörka vagnen med prickar. Nåväl, fraktbolaget ringde i morse och på fredag morgon får vi leverans vid dörren. Känns skönt :)

Jaha, nu ringde min bm i em igen. Jag ska äta antibiotika med start direkt och som en normal kur de första 5 dagarna, dvs 3 tabletter per dag fördelat morgon-middag-kväll därefter ska jag äta 2 tabletter varje kväll ända fram till förlossningen.

Jag har fått tid till nytt ul den 14 januari och då ska de närmare undersöka om det även är en placenta accreta. Sedan ska man ta beslut huruvida när det blir kejsarsnitt. Generellt brukar de inte vilja snitta före 37+0 då det är först då de anser graviditeten fullgången. Påpekade att all info jag kan hitta på nätet om detta tillstånd pekar på att man hellre snittar i v 36 eller 37. Sa att jag känner mig lite stressad över den biten och frågade även lite kring det, men om det är en accreta så måste de tillsätta personal för intensivvård och således ännu viktigare med sjukhusets operationsplanering enl bm. suck. Känner mig inte precis gladare av det. I övrigt måste jag säga att jag är grymt tacksam över att jag bytte bm efter hälsosamtal och inskrivning, för den här passar mig som handen i handsken. Hon svarar ärligt: jag kan inte så mycket om detta alls för det är väldigt ovanligt. etc. Då blir jag trygg faktiskt, för med ärlighet kommer man långt även om det inte ger några svar.

Försökte även luska lite i hur allvarligt jag ska reagera om jag får ännu en blödning, vilket uppenbarligen innebär akut till sjukhus. Ja hmm om jag som planerat in att åka till Ullared nu i januari.

En riktig skitdag humörsmässigt och hormonerna kör formel-1 i kroppen och jag kan bara åka med.

Någon mer som känner att nu räcker det. Jag är otroligt glad för min graviditet o för vad som komma skall, men omg.

Jag har ont i ryggen, i magen, i benen. Är så stor redan att jag orkar inte göra någonting. Jag kan inte sova då jag har sån halsbränna o sura uppstötningar, så om jag ligger ner så kommer allt i magen upp.

O jag har 74 dagar kvar. Hur ska jag klara av 74 dagar till?

Jag vill inte verka otacksam, o jag vill verkligen att den lilla mår bra o kommer födas frisk. Men lite får man väl klaga i allafall.

Ja är det en accreta så innebär det att moderkakan växt in i livmodervävnaden och sitter fast vilket tydligen kan orsaka så pass stora blodförluster att man i värsta fall måste ta bort livmodern under snittet för att få stopp på blödningarna. Det ska tydligen vara svårt att identifiera via ul dessutom. Men de vill försöka och uppenbarligen misstänker de ju detta och båda embryona fäste ju på ärrkanten från början så sannolikheten är ju stor tyvärr.

nåja, bara avvakta och se.

Jag känner också att det räcker nu! Men inte på grund av kroppsliga krämpor. Jag kan sova som vanligt, har inte direkt ont någonstans, kan gå i samma takt som vanligt (men inte lika långt), känner mig inte tung osv. Jag har dock haft problem med sura uppstötningar och halsbränna, ända till Omeprazol kom in i mitt liv :)

Men jag känner däremot att jag börjar få nog av att gå och oroa mig för mitt blodtryck och om det är havavdeskapsförgiftning på gång eller inte. Om jag har ont i huvudet måste jag analysera om det kommer från spänning, nacken eller blodtrycket. Om jag ser stjärnor kan det ju vara havandeskap, men lika gärna ett blodtrycksfall. Eftersom det snabbt kan bli ett akut tillstånd ska man ju inte nonchalera symptom och liknande. Vill bara att det ska bli mars så jag kan kräva att dom sätter igång förlossningen, typ den 1/3 :) ( beräknad 21/3)

Nja, jag har sökt och vet nog att jag kommer att få avslag för en kollega fick precis det trots en bättre ansökan än min plus att hon dessutom bara har nattpass...

Ni som har ansökt om graviditetspenning hur lång tid tog det att få svar? Jag skickade in för minst tre veckor sedan och har bara fått svar att de ska utreda vilken ersättning jag har rättighet till. Sen har min chef fått inkomstförfrågan. Jag väntar ihjäl mig, jag vill veta nyss! Jag börjar få svårare och svårare att jobba, eftersom jag kör lastbil och kommer nästan inte emellan två parkerade lastbilar och då ska jag också lyckas klättra upp i lastbilen.