Inlägg från: septemberbarn08 |Visa alla inlägg
  • septemberbarn08

    BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?

    Murrmys skrev 2015-03-09 05:17:50 följande:

    Varför vill du ha dem hemma? Går det sjukor? Har också en på fsk och en i 5:e klass, kan känna mig nervös att bli sjuk inför förlossningen men samtidigt vet man inte när den blir av så...sen vdg skolbarn så är det ju skolplikt så det tror jag inte jag skulle göra, och sonen älskar satt va med kompisar på fsk...får hålla tummarna att vi överlever ändå :)


    Han går bara förskoleklass så någon skolplikt har han inte än, då hade jag givetvis inte haft något val:) och hade han hemskt gärna velat vara där hade jag kanske tänkt om men han har vantrivts sen han började i höstas så han är bara glad om han får vara hemma.

    Jag har ju varit hemma sedan november och har haft möjlighet att ha dem hemma när det gått magsjukor tidigare i vinter men ändå lämnat dem.. som sagt, med inställningen att får vi det så får vi det. Nu kan jag inte ha den inställningen längre:( får ingen ro i kroppen och ligger vaken på nätterna och lyssnar efter minsta ljud tex. Vet jag att vi varit hemma kan jag slappna av.

    Jag är underviktig och undernärd redan som det är och är totalt livrädd för att åka på skiten.. och nu när det närmar sig BF vill jag absolut inte ha det när vi dessutom har 14mil att åka till förlossningen. Känner mig hemsk som håller dem hemma men samtidigt är det 12 dagar till BF och jag känner att jag inte vill lägga min lilla energi på stress och oro över det här nu.

    Ja suck.. vet nog varken ut eller in. Egentligen borde jag inte ens behöva fundera när han som sagt inte ens vill va där och jag verkligen behöver lugn och ro nu på slutet. Det är väl mer vad skolpersonalen ska tycka och tänka som oroar mig och ger mig dåligt samvete:/
  • septemberbarn08
    ebe91 skrev 2015-03-09 06:42:10 följande:

    Igårkväll kl 19:13 kom våran fina gosse! Hade en väldigt tuff förlossning som slutade med sugklocka o klipp, pojken var tagen efteråt o har legat på neo under natten men tycks må bra! Ska snart över o hälsa på honom igen :) jag är helt slut både fysiskt o psykiskt så återkommer hit när det känns lite bättre.


    Ååh Grattis!! Vila ordentligt nu och njut i massor!:) <3
  • septemberbarn08
    Murrmys skrev 2015-03-09 06:51:50 följande:

    Aha då är jag med, låter som du ska ha dem hemma om det får dig att känna dig lugn!


    Jag ringde skolan och de tyckte jag gjorde helt rätt som håller honom hemma så det känns skönt:) tydligen går magsjukan fortfarande för fullt där så hon såg inte alls någon anledning till att jag ska lämna honom och utsätta oss för den risken nu. Var tydligen inte den enda föräldern som gjort likadant som höggravid:)
  • septemberbarn08
    Murrmys skrev 2015-03-09 07:24:07 följande:

    Så skönt! Hoppas bebis kommer snart då så ni kan mysa sen :) va de 2 v kvar?


    Ja det är beräknat till nästa lördag. Har inte gått över de andra två gångerna så hoppas jag slipper den här gången också:) det är väl lika illa om vi drar hem magsjuka med en liten nyfödd kan man ju tycka men då slipper jag åtminstone oroa mig för att behöva åka 14mil och föda barn medan jag har skiten;)
    LillLouise84 skrev 2015-03-09 07:27:46 följande:

    Skönt att de förstår.

    Jag är lite inne på samma sak här. 12 dagar till bf och vi har knappt varit friska hela familjen samtidigt sen i september. Men här förstår inte pappan att jag vill ha henne hemma. Han tycker inte att vi ska isolera oss. Men andra sidan så åker han till jobbet hur sjuk dottern än är och hur lite jag än fått sova. Nu var dottern på dagis två dagar förra veckan och nu är hela familjen små snorig och hostig igen.


    Min sambo har också lite svårt att förstå men jag struntar i det just nu ärligt talat! Det är inte han som ligger sömnlös över det och det är inte han som är höggravid och nog trött och slut och som sen ska orka föda barn på det. Han har ju haft turen att inte åka på någon magsjuka på minst 25år så det är klart HAN inte oroar sig. Jag har bara haft det en gång på 21år men det var förstås när jag var gravid sist så därför känner jag mig inte ett dugg trygg nu.
  • septemberbarn08

    Värst vad ni varit duktiga på att uppdatera här under förmiddagen, hade plötsligt flera sidor att läsa ikapp:)

    Själv har jag bara hunnit med ett besök hos BM och ca 1miljon bråk med mina barn hittills idag. Dottern lever upp till sitt namn minsann (vi får fan skylla oss själva när vi döpte henne till Wilja). Hon gallskrek sig hela vägen hem från barnmorskan (5mil) och när hon väl lugnade ner sig började hon om med att skrika för att hon var snorig efter första skrikattacken. Hej och hå liksom!

    Idag hade magen inte vuxit något sedan sist men det är ju inget konstigt såhär på slutet. Vikten står också stilla sen sist trots att jag tycker att jag ätit liiite bättre. Ja, jag vet att ni inte vill läsa det här men jag blir så sjukt besviken för att jag inte ens ska komma upp i samma viktuppgång som tidigare graviditeter. Hittills ligger jag på +8,3kg och jag hade gärna sett att det varit åtminstone 5kg till:( "Skryt" kanske ni tycker men så är det verkligen inte! Jag behöver alla kilon jag kan få innan bebis kommer ut eftersom jag vet av erfarenhet att det rasar av mig efteråt och det behöver jag inte.

    Ett gnällinlägg, tänka sig vad ovanligt från mig;) har haft två dagar (sen söndags) då humöret VERKLIGEN legat på botten. Gråter för allt och känner mig bara totalt ur fas. Både vill och inte vill att det ska vara över nu!

  • septemberbarn08
    Trollunge85 skrev 2015-03-10 13:01:28 följande:

    Klart du får skriva att du blir besviken av att du inte går upp Du ligger ju på andra ändan av problemskalan så att säga. Är ju inte bra om man kan gå upp heller. Men jag tror inte du skulle vilja ha mina kilon även om jag gladeligen delar med mig av dem eftersom det troligen är mycket vätska så skulle det inte hjälpa dig alls eftersom jag antar att det kommer gå bort med toalettbesöken efter förlossningen.

    Två dagar med humördal, då startar det snart då (refererar till det som LillLouise (var det väl) la upp från Libero eller var det var, att man kunde ha två dagar med bottenhumör och sen startade allt om jag kommer ihåg rätt)


    Ja tänk om jag har sån tur att det dåliga humöret tyder på att det är dags snart;)

    Tycker det varit ovanligt lugnt med förvärkar ett par kvällar men igår och idag har jag känt av någon (igår kom de med 5min mellanrum). Känner dock inte att det är någon skillnad mot alla andra gånger det hållit på så jag vågar inte hoppas något.

    Förstår inte varför jag känner mig så galet frustrerad? Känns som att jag redan gått över flera veckor och blir irriterad för varje dag som går utan att det händer något. Och sen inser jag att det faktiskt är 11dagar kvar tills det ens är BERÄKNAT att hända något.

    Känner precis som andra i tråden förresten att det är en jävla tävling bland folk omkring en. Man ska föda FÖRE bf för att vara duktig och den som går över är det synd om. Man ska ha en snabb förlossning och klara sig utan smärtlindring för att vara duktig, annars har man inte gjort det lika bra. Man ska få en så liten bebis som möjligt, annars är det synd om en alternativt så är man inte lika duktig. Det där sista är för övrigt det jag stör mig på mest, att man SKRYTER och tycker man är duktig för att man får en LITEN bebis. Varför? Hade en släkting som var sååå stolt för att hennes barn vägde 2,9kg och "räknades minsann som prematur, sådeså", och hon trodde inte aaalls att våran skulle bli en liten bebis trots att tul visat det. När han kom ut och vägde mindre än hennes slutade hon prata med mig. Sjukt!
  • septemberbarn08

    Och så är det synd om en om man får en pojke, om ni missat det! För INGEN mamma vill ha en pojke! Vet inte huuur många gånger jag fått höra det den här graviditeten "visst måste ni väl önska en tjej till den här gången?".

    Jag önskar mig ett friskt, levande barn! Vad barnet har mellan benen skiter jag i! Jag har full förståelse för att man kan önska sig det ena eller det andra könet men när man får det att låta som att jag inte BORDE önska mig en pojke blir jag förbannad!

  • septemberbarn08
    Nixe skrev 2015-03-10 13:51:55 följande:

    Men hon måste ju vara efterbliven? Prematur innebär bara att barnet är fött för tidigt, det har ingenting med vikt att göra?


    Ja visst är det stört? Hon skröt så mycket över att hennes barn minsann hade strl 44 och på BB så räknades h*n som prematur för att hon var sååå liten.
    Trollunge85 skrev 2015-03-10 14:01:39 följande:

    Ojdå, då får jag väl hoppas på en flicka då, jag som inte brydde mig om att ta reda på vad det blir Men ja jag har hört det från en del. "Hoppas du får en flicka" "Nej du har ju en pojkmage då blir det ju ingen flicka"

    Jag hoppas väl på att vi får något barn av varje kön i framtiden (för det är ju det man matas med är normen) men jag har samtidigt ställt in mig på att bli pojkmamma (verkar vanligt på mannens sida) och är okej med det. Personligheten sitter ju ändå inte mellan benen. Det viktigaste är ett friskt barn och det oroar mig betydligt mer än huruvida det blir en pojke eller flicka.

    Konstigt att det skulle vara så viktigt vad du får för kön på ditt tredje barn när du redan har en av varje. Förstår det mer när folk kommenterar när man bara har av ett kön men i ditt fall verkar det bara konstigt. Å andra sidan förstår jag inte vad det har för betydelse vilket kön mitt barn har heller men omgivningen verkar tycka det är viktigt. (Fick bland annat höra att om jag inte tog reda på det på RUL så skulle barnet inte få någon present. Nähä, jag tror barnet överlever ändå)


    Jag fattar faktiskt inte heller varför jag borde önska mig två flickor och en pojke istället för tvärtom? Är min son mindre värd då kan man ju undra? Ska jag se tillbaka på de här åren som mamma kan jag ärligt säga att sonen varit TUSEN gånger lättare att ha hand om än flickan. Sen tror jag inte att det har med könet att göra och även om trean blir en tjej så kanske hon blir lika lugn som storebror. Men ser jag till hur mina två barn varit hittills borde jag snarare önska mig en pojke till än en flicka;)
  • septemberbarn08
    Trollunge85 skrev 2015-03-10 14:12:57 följande:

    Konstig släkting. Vad hände med att glädjas åt varandras positiva upplevelser och visa förståelse för de negativa? Pratar hon fortfarande inte med dig?

    Jag vill gärna slippa föda ett alltför stort barn men det är ju mer att jag tänker att det ska göra mer ont och ge mer komplikationer. Och att då kanske inte kläderna som vi packat ner kommer att passa

    Jag tror de flesta gravida vill föda före BF för att man är så less på det men att göra det till en tävling känns bara så idiotiskt.

    Angående din frustration. Jag började bli det igår och då har jag 13 dagar kvar. Vet inte varför det helt plötsligt ska vara så viktigt att det händer nu. Jag har saker inplanerat den här veckan och nästa vecka hade jag ju tänkt åka på kontroll hos BM och det är som sagt 13 dagar kvar. Men nu känner jag att bara att nu får det vara dags. Jag vill uppleva föräldraskapet snarare än graviditet. Jag kan det nu. Jag vill gå ut och gå med barnvagnen i vårvädret och jag vill kunna påbörja kampen mot ogräset i trädgården. Nu vågar jag inte mig på det för då tror jag inte att jag kommer upp igen.


    Nej vi har ingen kontakt i dagsläget. Hon är en sån som lever i sin bubbla och inte förstår att folk är olika utan att något nödvändigtvis är fel. Hennes barn ville samsova medan mina barn i princip bara gjort det första veckorna och då fick jag höra att jag var hemsk som inte gav mina barn den tryggheten.. ja suck!
  • septemberbarn08
    LillLouise84 skrev 2015-03-10 15:07:22 följande:

    Nu har jag pratat med dagis om att ha dottern hemma tills jag föder. Jag har skitdåligt samvete för att hon inte får leka med sin bästis. Men bm sa att en magsjuka skulle vara katastrof för mig nu.


    Förlåt men jag blir nästan lite glad när jag läser att det är fler som väljer att göra som jag, då slipper jag känna mig som ett freak;P
Svar på tråden BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?