BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
Tänkte bara höra om den här tråden enbart är för förstgångsföderskor? Verkar vara så mycket liv här :)
Tänkte bara höra om den här tråden enbart är för förstgångsföderskor? Verkar vara så mycket liv här :)
Okay, så då kan jag alltså hänga på här?
Är gravid i vecka 11 (10+0) och har BF 30/3. Har en son som närmar sig två år.
Var på inskrivning idag, gick jättebra fastän jag var lite orolig för blodprovet. Hade dock glömt att jag skulle göra ett urinprov, så kissade innan jag gick hemifrån, men det gjorde inget sa barnmorskan.
Hade gått upp 2,5 kg nu i vecka 11, tror jag gick upp 4 kg vid den här tiden förra gången, så känns som en klar förbättring. Gick upp mycket mer då och mådde inte alls illa, medan jag knappt kan kolla på mat nu utan att må illa :/ Har dock inte spytt! :)
Men hjälp!
Min hormoner är INTE snälla mot mig denna graviditet! När jag väntade ettan hade jag väl lite mer humör än vanligt, men inte såååå farligt liksom!
Men nu... Jag känner inte igen mig själv!! Försöker att andas och lugna ner mig, men jag kan bli rosenrasande för petitesser! Jag skäms ju!
Häromdagen fick jag ett raseriutbrott på pappersinsamlingen i tvättstugan. Påsen ramlade, jag ställde upp den, ramlade, jag ställde upp den, ramlade... Jag slängde ut hela påsen i tvättstugan. Sen på en gång kom tanken "Va fasiken håller jag på med?"
Om någon tränger sig på stan brukar jag vanligtvis inte bry mig, men nu kan jag (innan jag hinner hindra mig) mumla att "ja, det va ju trevligt att bli knuffad utan anledning"
Men igår tog nog priset! Visserligen bölar jag för det mesta nuförtiden (söta kattungar, facebookfilm med en gammal tant som dansade glass, Idol... ja det mesta) men igår tappade jag fattningen helt.
Hamnade i en hätsk diskussion om politik med svärmor här hemma när vi bjöd på middag. Jag brukar älska att prata politik och allra mest med anhängare till partier jag inte röstar på. Förespråkar alltid rösträtt och åsiktsfrihet!
Men så igår... min svärmor uttrycker sig väldigt klumpigt ibland och jag säger om och om igen att "snälla jag vill inte prata om detta mer" och efter massa hets börjar jag tokböla! Och då skrattar hon åt mig!??
Det blev för mycket så jag skrek bölandes att hon är en rasistkärring och sen tog jag bilen och drog. Kunde sluta böla på en halvtimme.
Jag blir ju för fasiken rädd för mig själv hahaha
Är det fler som haft problem med hormonerna på det här sättet?? Eller borde jag låsa in mig själv? haha
Jag är också en hormonbomb, med sonen i magen så var jag förbannad dygnet runt och hade väldiga problem med raseriutbrott. Nu är jag mer sårbar känner jag. Tårarna sprutar väldigt fort på mig och jag har inte alls känt av den där ilskan lika starkt den här gången.
Maken kastade en filt på skämt över mig för någon vecka sen och jag bara började störtböla och det gick knappt att höra vad jag sa för att jag blev så förkrossad.
Jag köpte järntabletter idag, och hoppas de ska hjälpa mot den extrema tröttheten. Jag är väldigt glömsk också, vet inte om det beror på tröttheten eller hormoner.
Sist jag var hos BM (kan det ha varit en månad sedan ungefär?) hade blodvärdet börjat dala, men var fortfarande helt ok. Hon gissade att jag skulle behöva äta järntabletter från v18-20, och idag är jag i 15+0. Finns det någon nackdel med att börja äta dem på eget bevåg? Behöver hon kunna mäta mitt naturliga värde om ett par veckor?
Jag köpte också järntabletter idag, fick hem ett brev från min BM som berättade att jag hade ett väldigt lågt värde. Så jag började omgående, enligt hennes anvisningar.
Jag diskuterade det här med järntabletter för någon vecka sen med min goda vän som utbildar sig till farmaceut (apotekare) och hon berättade att det inte är bra för människor att börja ta järntabletter utan en läkares åsikt, då blodet blir tjockare av järnet när man kanske egentligen inte behöver ta det och det gör det mer trögflytande, vilket givetvis inte är bra.
Hon hade dock inte läst så mycket om graviditet ännu och var osäker på vad som gällde för gravida.
Du kanske kan slå en pling till din barnmorska och höra med henne vad hon tycker, innan du börjar ta?
Hoppas det gått bra för er på kub-testet. Var själv supernervös igår när jag skulle göra det. Satt själv i ett väntrum med tio par. De tittade konstigt på mig - som att jag var utstött. Min man kunde inte närvara eftersom han är på kurs.
Anyways - det gick bra för min del. Fick 1:20.000 vilket ska vara den lägsta risken man kan få om jag förstått rätt? Så det kändes väldigt skönt. Det var ju fantastiskt att se henne/honom. Han/hon vinkade hela tiden och la sig i olika ställningar under tiden jag gjorde ultraljudet. Det såg ut som att han/hon hickade men BM sa att de rör sig på det viset. Fick ingen superbra bild men man ser ju vad det är :) Det är armen som sticker fram bakom huvudet om ni undrar. Benet syns inte så tydligt. men man kan ana det och foten.
Vilken fin bild!! Jag tycker den syns tydligt, skönt med fina siffror också!
Jag har KUB den 22, tycker tiden går väldigt långsamt.... "bara" 12 dagar kvar... suck...
God morgon. Ska iväg nu på morgonen o göra kub ultraljudet. Har drömt en riktig konstig mardröm inatt. Det visade sig på ultraljudet att det var fem barn i magen. Så bm gav oss en utskriven bild som klart och tydligt visade fem bebisar o pekade o sa vilka som var flickor och vilka som var pojkar. Sen gav hon oss en röd penna och sa att vi skulle sätta kryss på de vi ville välja bort för jag fick absolut inte gå vidare med fem barn. Deras rekomendation var att kryssa bort tre så det bara var två kvar. Vi kunde välja att behålla tre men då sa de massa risker osv. Så sa hon att vi hade fem min på oss att välja o sen lämnade hon rummet.
Så där satt jag o min sambo och skulle diskutera vilka av våra barn vi skulle behålla o vilka som skulle väljas bort....
Helt absurt för det kändes så himla verkligt...
Min mage är enorm. Jag har varit dålig på att äta typ hela graviditeten hittills bara varit sugen på gorbys piroger och godis. Nu har jag gått upp ett kilo men ser ut som femton kilo :-P. Men nu är jag hungrig, skulle kunna äta en häst eller två.
Jag har börjat få dille på apelsiner, men kan inte äta bakverk, sötsaker, dricka saft eller dricka eller äta fet mat. Kanske är rätt så bra ändå? Har inte ätit pizza på en månad minst... haha!
Men jag får ibland sug på knäppa saker som korv med bröd, något jag vanligtvis knappt äter... xD
Fina magar!
Gick in i v 15 igår och har de senaste dagarna mått riktigt illa. Kaskadkräks på kvällarna och ingen aptit över huvudtaget. Någon mer som har samma erfarenhet?
Jag börjar bli riktigt nervös inför KUB nu, det är dags för mig på måndag. Sen att man är en hormonbomb som ständigt ligger på bristningsgränsen gör inte saken bättre, tårarna bara sprutar hela tiden!
Var inte alls lika nervös inför mitt förra KUB, då längtade jag mest, men nu tycker jag att det känns riktigt jobbigt om man skulle få dåliga resultat.
Ser dock fram emot att få se om det faktiskt finns en liten där inne, för jag tycker att jag nu i några dagar har känt sprattlet. Kände i vecka 14 med sonen och är i vecka 13 nu, så det kanske inte är helt omöjligt.