Oj, ja vad roligt! Grattis!
Jag själv testade första gången 12 juli när mensen var försenad 5-6 dagar. Sen, nojig som jag är och knappt vågar tro att det är sant, testade igen 24 juli. Har redan varit på "hälsosamtal" och ska på tidigt UL 4 aug pga tidigare utomkvedshavandeskap och att jag har diabetes typ 1.
Jag är otroligt glad, rädd, nervös och spänd inför allt detta och hoppas så innerligt att allt är bra därinne i magen!
Hoppas vi hörs!
Hej alla! Var på tidigt vul idag. Läkaren ändrade bf-dag till 17/3 (jag ändrade mig därför i bf-tråden). Fick se ett fint litet hjärta slå. Sååå nervös å nojig jag varit för detta. Vissa dagar har jag tänkt att jag inbillar mig, inte är väl jag gravid, jag känner ju ingenting? För att några timmar senare må illa, ha inte-nudda-brösten-för-det-gör-så-ont, vara så trött att jag hade kunnat somna stående och behöva gå och kissa en-två gånger i timmen.
Nästa vecka är det inskrivning och om 1 månad nytt läkarbesök med ul igen med hopp om att allt ser lika bra ut då som nu!
Fick med oss en liten bild på mini-kotten! Ca 13-14 mm stor (liten).
måste fråga er tjejer som gjort tidigt Ultraljud. vart gjorde ni detta?
Ringt runt som en galning och finner ingenting. Har ej valt om jag skall behålla än, men vill se det med egna ögon först...
ngn som vet?
Tack för stödet. Tyvärr slutade det i missfall. Allt kom ut precis innan jag träffade läkaren.
Precis sådär tänker jag också. Fostret dog i v 5-6, och sedan dess har jag bara varit skendräktig (eller skengravid kanske det heter på människor...). Jag har symtom, men det är för att kroppen tror att den är gravid, magen har inte växt alls (förutom gaser och fett).
Jag vill inte berätta att jag är gravid, för jag vet inte om det är sant.
Ingen kommer lyssna på hjärtat före ul, och det blir i månadsskiftet september/oktober, när jag är i v 18. Om jag är gravid kommer jag antagligen få anknytningsproblem pga den här förnekelsen :S
Men det går i vågor, ibland är jag mer hoppfull! Men overkligt känns det 100%av tiden.
Ja, om jag bokade ett tidigare ul privat så skulle det säkert bara lugna mig några dagar, sedan skulle jag, precis som du, tänka att mycket kan hända på en vecka! Hopplöst. Jag skulle vilja ha exakt statistik på missfallsrisk i olika veckor.
Oj vad här skrivs! Har knappt vågat visa mig här då jag tyckt att jag mått för bra för att verkligen vara gravid. Har dock gått upp nästan 3 kg, är otroligt trött, ömma bröst och en hel del springande på toaletten (dock bara dagtid). Så, jag har väl inte känt mig överdrivet gravid om man jämför med hur vissa andra mår...
Idag äntligen var det dags för vårt andra ultraljud som gjordes av överläkare. V 13 (12+1) idag och kotten har växt till 5,8 cm. Allt såg bra ut såhär långt. Helt överlycklig var jag och han gratulerade till att må så pass bra som jag gör vilket är en enorm fördel för mig som har diabetes typ 1 och behöver äta som vanligt. Känns fantastiskt! Blev så glad att jag glömde be om att få en bild. Nåja, huvudsaken är ju ändå att det såg bra ut. Det blir fler tillfällen att be om en bild tänker jag.
Nu vill man bara skrika ut till hela världen men någonstans vill jag ändå vänta lite, låta vissa få undra å få fråga om det är så... svårt det där! 
Usch och fy så hemskt lovely! Beklagar verkligen. Styrkekramar och hoppas allt går bra och att ni kan försöka snart igen.
Vad skönt att du mår bra, jag har också typ 1 diabetes. Var så jäkla orolig för att jag skulle börja kräkas, men har sluppit det!! Så glad för det. :D Har du svårt att reglera sockret och så hittills? (du behöver inte svara på det om du inte vill)
Har fått en tid för ett ul idag 14.00. Det känns som att det är kört tyvärr... Ingen ljusrosa blödning här inte... Återkommer senare.
Hej.
Tyvärr gick det inte alls bra. Är i V 13+3, men fostret slutade växa v 6... Så kroppen har lurats i 7 veckor. Ska få medicinering idag för att få bort det. Så av förklarliga skäl lämnar jag tråden och önskar er alla ett stort lycka till!
Finns det några positiva biverkningar med det här gravidskapet??? Det här är inte alls min grej känner jag. Jag gömmer fortfarande magen bakom sjalar, väskor och hopvikta ytterplagg när jag träffar folk som inte är nära. Jag är inte helt bekväm i det här. Någon som känner igen sig? Är jag bara löjligt efter?
Blä, hatar det!! Jag vill så gärna vara glad men jag vågar inte!
Vet nån om Ullared brukar ha mammakläder? Jag behöver mer kläder men maken har bestämt att vi ska åka till Ullared och shoppa till bebben om nån helg så tänkte att det kanske var dumt att köpa kläder till mig innan vi ska åka dit. :)
Igår 19.55 kom vår älskade grabb!! 3880g och 51cm på bf-7 :) lycka men är så trött!